Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
bad tusen gånger oni ursäkt, lian liauc händeise-
vis träffat damerna, och det var så roligt att
råka fröken Hirsch igen.
Uni gick bara och önskade att han ville ta
adjö. Men han gick emellan båda tanterna och
konverserade — Uni var alldeles utom sig för
vart ord tant Benedikte sade och så sjaskiga de
sågo ut!
Han följde dem ända fram till Hengsängen.
På bordet stod spånkorgen med det broderade
bandet och mjölkbuteljen och smörgåspaketen
i sitt flottiga papper.
— Ja, jag vet inte, sade tant Benedikte, om
herr Thorne ville göra oss det nöjet och stanna
här och äta kväll med oss i all enkelhet.
Men Sixten kunde tyvärr inte. Han tog far-
väl med en mängd av sina artiga bugningar,
vänliga leende och “au revoir."
De andra åto. Uni fick nästan kväljningar,
när hon såg på maten. För skam skull åt hon
en smörgås — det var en gemen korv på som
luktade lök . . .
Bildit var också ganska tyst och svarade jäm-
förelsevis kort på tanternas korsförhör.
Bildit skyndade sig in i jungfrukammaren så
fort de kommit hem. I mörkret började hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
