Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 DEN LYCKLIGA ÅLDEKN
Mamma sade just i dag att jag kunde ju lämna
min plats, försöka få något i utlandet, komma i
nya förhållanden. Jag kan inte, då jag vet att
de då skulle flytta in i en otrevlig, liten lägenhet.
Ellen och Hedvig gå och slita ut sig som jag har
gjort — jag skulle alltid ångra det. Och så kan
jag inte bringa ett offer så att de inte märka atl
jag offrar något.
Jag duger inte till martyr och jag vågar inte
vara hänsynslös i stora saker. Jag duger inte
till någonting.
Men du skulle besinna vad det är att ha ett
gott hem. Du skulle veta vad det vill säga att
inget ha.
— Just det. Du till exempel skulle veta vad det
vill säga att inte ha någon att älska.
Uni såg upp.
— Ser du, vi skulle alla veta vad det är att
vara utan det vi äga. Vi se det aldrig förr än
det är för sent. Aldrig. Vi kunna tänka på det
ibland. Men vi glömma det en dag ändå. När
de vi hålla av äro emot oss — med eller emot sin
vilja, som en aktad författare har uttryckt det:
— »Här, här inne har människan sin värsta,
sin oförsonligaste fiende».
Charlotte log stilla.
— Se nu på din lilla kusin. Du har ju be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
