- Project Runeberg -  Den lyckliga åldern /
142

(1913) [MARC] Author: Sigrid Undset Translator: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
__ Gud vare lov att vi kommit så långt med
dig.
— Jag är nästan inte alls brun i ansiktet,
säg? Gud, vad jag gläder mig åt att se hygg-
lig ut igen.
Kristian smekte henne.
— Vad jag älskar dig — min Uni.
— Stackare dig, du gläder dig att få mig uppe
igen — du får det visst inte vidare ordentligt
medan jag ligger här.
— Inte går det någon nöd på mig.
Uni skrattade, stack in handen under hans
manschett och rev honom.
— Du kunde sannerligen vara så artig att du
sade att det var rysligt, att du inte fick någon
mat och gick med hål på strumporna.
Kristian skrattade.
— Ge mig Lillan, Kristian.
— Hon skulle visst ha flaskan nu.
__ Men jag kan väl få låna henne litet för
det.
Kristian lyfte byltet. Han hanterade det redan
med vana.
— Uni, fru Clausen du vet, hade inte heller
tillräckligt åt sin lilla, den fick Mellins food
bredvid och växte kolossalt, säger Clausen.
Uni tog om barnets små händer, som skrynk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:39:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uslyckliga/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free