Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
karaffer och överallt silade igenom skära blom-
blad. Blekblå rökmoln svävade i solljuset, dre-
vo i strimlor förbi de nya, tunga och stilfulla
möblerna.
Där var fullt med besökande, som gjorde vi-
sit. Edele kände igen ett par ansikten, hon hade
sett Dyrssen hälsa på dem på gatan. Där var
blott två damer utom hon själv, två fruar med
sina män.
Karen Dyrssen kom och satte sig bredvid hen-
ne. Hon var liten och smärt med stora bruna
ögon.
_ Nej, ni får inte gå ännu, fröken Ham-
mer. Vi ville så gärna ha er kvar till middag.
Dyrssen och hans hustru kommo in, de hade
följt ut de sista gästerna.
— Ja Edele, Dyrssen satte sig bredvid henne.
Säg mig om ni tycker att jag gör en löjlig figur
som äkta man? Ni har förstås suttit här och
kritiserat mig i all stillhet?
Edele måste le. Här hade hon suttit och känt
sig hopplöst utanför allt, utanför honom och
hans hem.
— Gudskelov Karen, det värsta är väl över nu.
Om nu bara Tom lyckligt och väl kom tillbaka
— han gav sig iväg till Bygdö. Han har väl aldrig
gått och drunknat. Skål på er!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
