Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FRÄMLING
279
himlen. Ty intet mänskohjärta kan på allvar
tro att det är den blinda slumpen som avgör.
Att ingenting tjänar något till. Ingen tror på
smärtan, alla vänta från sekund till sekund i
den stigande pinan, att den skall upphöra, att
någon skall hejda den. Ty människorna, som
klaga över obarmhärtigheten — i sitt innersta
tror varenda själ på barmhärtighet och kräver
den som sin rättighet.
Läkaren kom en halv timme senare än det
tidigaste Dyrssen vågat vänta. Först då han
slutat, medan han stod och tvättade sig om
händerna, frågade Dyrssen:
— Tror ni — finns det någon möjlighet?
— Det finns nätt och jämt en möjlighet.
Medan doktorn åt inne i Edeles rum och
Dyrssen bäddade åt honom, fortsatte doktorn:
— Om ni minns Even Villand, näst äldsta
sonen där i familjen? Det var ungefär samma
historia, kulan hade förresten träffat längre ner.
Han kom över det emellertid.
— Even, Dyrssen talade lågt och långsamt,
dog han inte av lungsot?
— Det har varit mycket lungsot i den släkten.
Vet ni om er fästmös släkt — känner ni till om
det finns lungsot där?
— Har inte funnits det minsta. Han talade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
