Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
Jag var framme vid fönstret. Jag såg den
gula landsvägen över backarna, där jag gått
mina gladaste steg — ljuset släcktes plötsligt
över den ljusa nejden och jag såg ingenting
annat än honom.
Han stod i buskaget mellan vinlövet. Han
hade lyft sitt vita förtärda ansikte och såg upp
mot mig, skrattade med sin smala, blodiga mun
och sina såriga ögon, skrattade och ropade ljud-
löst och lyfte sin ena blodiga hand.
Och jag visste att jag måste lystra till den
hand som ville krama mig sönder och samman
som den kramat de rädda sparvarna.
Så dök jag ut genom gluggen. Och vaknade. . .
Första dagarna tänkte jag inte på annat än
min dröm. Och det har varit många gånger
sedan jag tänkt på den. Jag glömmer aldrig
det ansikte jag såg i drömmen.
Jag undrade då vad drömmen betydde. Ty
jag var säker på att den betydde något.
Detta ansikte — jag har kallat det dödens
ansikte och livets ansikte och kärlekens ansikte.
Men det var ju bara något jag drömde. Ve-
tenskapsmännen säger att en dröm räcker högst
tre minuter. Men de säga ju också att tiden
icke är —––––.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
