- Project Runeberg -  Ute och Hemma. Illustrerad tidskrift /
0:6

(1916) Author: Hanna Rönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UDBEOC HOH EMMA

behöfver en tolk för vår längtan, vi behöfver nå-
got att tro på.

Jag kom med en fråga om hennes ställning till
de vanlottade i samhället, till de fattiga. Den
som sett Betty Nansen i Tolstojs Uppståndelse,
behöfver ju ej vara tveksam om hvar hennes sym-
patier stå. Om socialismen nämnde hon, att den
för henne fortfarande utgör en utopi, ett mål fjär-
ran från förverkligande. - Socialismen har sitt
mål i framtiden, och denna tillhör barnen. På
»Börneopdragelsens» område kan socialismen sätta
in ett stort arbete, Och fru Nansen utvecklade
ett radikalt program beträffande denna sak, med
en kritik af hem och föräldrauppfostran och en tro
på statens rätt att här ingripa, som verkade frisk
och uppriktig. ;

— Kanhända mycket kan förverkligas i rikt-
ning häråt nu, när kvinnorna träda in i det poli-
tiska lifvet.” Men för att återkomma till kärnfrå-
gan: den generation, som är, må gärna resignera
för sin egen skull, men den får aldrig förglömma
att det tillhör den att insätta all sin kraft på att
skapa de goda villkor, på hvilka den kommande
skall bygga. »Jeg synes» att man förlorar sig i så
mycket ovesäntligt — största. delen af detta par-
tistridigheter — och glömmer det hufvudsakliga
och nödvändiga.

Vårt resonnemang fortsatte och berörde i för-
bigående religion, gick vidare öfver individualis-
men, och äfven Nietzsche vardt nämnd. Madame
Nansen erkände att Zarathustra var den lektyr
hon höll på sitt nattduksbord.

När jag reste mig för att gå, förde mig fru
Nansen fram till fönstret. c

— Er dette ikke vidunderligt, sporde hon.

Nedanför låg New York i sol och snö. Midt
emot det mäktiga Hotel Plaza med sitt trettiotal
våningar.

— Vi är ju bara på tolfte, sade fru Nansen,
men här känns friskt och skönt ändå.

En sista fråga: Hvilken konstnärspersonlig-
het har haft största inflytande på fru Nansen?

Hon står ett ögonblick utan att svara, medan
blicken sväfvar öfver jättestaden där nere.

— Georg Brandes, säger hon med en sakta
och dämpad stämma. — Han har till och med räd-
dat mitt lif — men, tillfogar hon, medan ett mildt
och vemodigt leende leker öfver hennes ansikte
— det är, som Kipling säger »an other story».

När jag inom en stund vandrade i vimlet på
Fifth avenue skimrade än för min blick glansen i
Betty Nansens ögon, då hon talade om den stora
konsten, om krigets fasa och om Georg Brandes.

New York City den I mars 1916.

Allan Wallenius.

SEDLAR SOM BAKTERIESPRIDARE.

n mängd personer hafva en stor motvilja
för sedlar, hvilka de anse som högst ohy-
gieniska, isynnerhet om de gått genom flera

händer och blifvit smutsiga. Nu påstås det
emellertid, att denna fruktan är mycket öfver-
drifven.

I Amerika, där papperspengar äro ännu mer
använda än i Europa, har också denna oro för-
nummits. Amerikanska läkare hafva därför under-
sökt saken, och resultalet framlägges i Ameri-
kanska medicinska föreningens tidskrift. En pro-
fessor vid Yale-universitetet har omsorgsfullt under-
sökt 24 prof på de allra smutsigaste sedlar och
de på dem förekommande bakterierna. Det visade
sig därvid, att dessa nästan uteslutande voro stafylo-

kokker. Dessutom visade det sig, att icke alltid
de smutsigaste sedlarna voro rikast på bakterier. .
Medeltalet af förhandenvarande bakterier på de 24
sedlarna var 142,000; på den renaste sedeln fun-
nos emellertid 405,000 och på den smutsigaste
endast 38,000. Bakteriernas förekomst samman-
hänger således icke med smutsen, utan med den
omständigheten, att sedeln, då den en längre tid
varit i omlopp blir ojämn på ytan, hvarigenom
bacillerna lättare fästa sig vid densamma. TI det
stora hela har det visat sig, att de bakterier, som
förekomma på sedlar, mest tillhöra ofarliga arter
och ofta sådana, som förekomma i luften, vi andas.
Sedlarnas smittofara torde därför icke vara så sär-
deles stor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utehemma/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free