Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH HEMMA
NÅGRA ORD OM SUBSTANS-PROBLEMET.
Nicholsons: atomteori.
För Ute och Hemma.
en vetenskapliga forskningen, som under
D de senaste årtiondena gjort de mest
oanade eröfringar på alla områden, bör
utan tvifvel kunna påräkna intresse äfven af den
bildade allmänheten. Allt det, som präglar den
moderna kulturen, såväl industrins alster som
alla nya uppfinningar, äro 1 sista hand resultat af
vetenskapligt tänkande och begrundande. Med
stöd af vetenskapens teorier göras de praktiska
uppfinningarna och man torde kunna påstå att
teorin är den grund, hvarpå praktiken bygger.
Många rent teoretiska frågor kunna erbjuda
det största intresse, främst på grund af sin funda-
mentala betydelse för bildandet af en världsåskåd-
ning. . Hvarje nutidsmänniska bör lära känna
åtminstone grunddragen af de lagar, som styra
naturen, för att därigenom komma till insikt om
sin sammanhörighet därmed. Ett af vetenskapen
bevisadt faktum är att världens existens — alltings
existens —, i första och sista instans är beroende
af atomernås — de kemiska grundämnenas min-
sta delars preexistens. Af atomer är allt uppbyggt,
såväl lifegande som liflöst, Hvad förstås då egent-
ligen med begreppet atom?
äro atomerna grundämnenas minsta, kemiskt
verksamma delar, — partiklar af så små dimen-
sioner, att ej- ens det starkast förstorande mikro-
skop tillåter oss att få en inblick i atomernas värld.
Problemet om atomernas byggnad har tillsvidare
hufvudsakligen varit föremål för teoretisk spe-
kulation och med full säkerhet kan ingen därom
uttala sig.
Ännu för ett par årtionden sedan gällde lagen
om elementens konstans, enligt hvilken ett ele-
ments atomer ej kunde förvandlas till atomer af
ett annat grundämne. Då inträffade en epokgö-
rande händelse, — det var år 1898, — upptäck-
ten af metallen radium, detta underbara grund-
ämne, som utan någon yttre påverkan under strål-
ningsfenomen sönderfaller, därvid gifvande upp-
hof åt en hel serie nya grundämnen, de s.k. radio-
aktiva elementen, hvars sista utvecklingsgrad
torde utgöras af den för enhvar bekanta metallen
Som redan nämrides ”’
bly. Med denna upptäckt var teorin om elemen-
taratomernas konstans störtad.
Då radium genom strålning sönderfaller, ut-
göres en af de därvid bildade produkterna af ett
gasformigt grundämne, benämndt helium, som i
ytterst ringa mängd äfven förefinnes i jordatmos-
fären. På grund af detta sitt uppkomstsätt måste
heliumatomen anses vara en beståndsdelafradium-
atomen utan att radium på något sätt utgör en
kemisk förening. Tillsvidare har man för öfrigt
ej lyckats framställa en kemisk förening mellan
helium och något som helst annat grundämne,
hvarför helium på grund af sin kemiska indiffe-
rens föres till den grupp af element, som benäm-
nas ädelgaser. Härvid må nämnas att helium,
långt förrän det upptäckts på jorden, spektrosko-
piskt var påvisadt i solatmosfären.
Utom heliumatomer, utstråla vid radiums sön-
derfall äfven s. k. elektroner, hvilka uppfattas
såsom = »elektricitetsatomer». Angående dessas
dimensioner erinrar jag mig ett yttrande af en
tysk professor Scheffler, under ett af honom hål-
let föredrag om radium i Åbo år 1909. Enligt
hans uttalande förhåller sig storleken af en elektron
till storleken af en bakterie som denna till jord-
klotet! — — .
"Flektronerna anses vara intimt förenade med
och ständiga beståndsdelar hos de materiella- eller
elementaratomerna.. De s. k. katodstrålarna i
röntgenrör utgöras af elektroner.; Att elektroner
finnas bundna vid olika elements atomer har expe-
rimentellt blifvit påvisadt af Haber och Just. Dessa
forskare hafva vid kemiska processer iakttagit en
elektronutstrålning, exempelvis då metallerna
kalium och natrium reagera med vissa gaser. Ato-
merna äro således enligt detta uppfattningssätt
rätt komplicerade bildningar, hvilket en bekant
amerikansk fysiker karaktäriserat .sålunda att,
»ett modernt konsertklaver i jämförelse med en
atom är en synnerligen enkel mekanism.»
Då emellertid, som ur det sagda framgår, ett
elements atomer såsom beståndsdel innehåller
atomer af ett annat element har en vetenskaps-
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
