Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR HORE MMA
(RK: C.)
DÄR KRIGETS MILJARDER AFSÄTTAS.
Newvyork som lyxens och nöjenas metropol.
en oerhörda penningtillströmningen, krigsin-
dustriens feberaktiga verksamhet, den rastlösa
kapplöpningen mellan alla slags krigshandels-
företag ha i Förenta staterna till det yttersta stegrat
det. slags lif; som i romanerna kallas äkta ameri-
kanskt. Ingen roman och ingen fantastisk skildring
skulle kunna öfverdrifva den lifsintensitet, som i
verkligheten sjuder i Newyork, skrifver Daily Mails
amerikanske korrespondent. Medan nästan alla an-
dra: större stater lida under krigets tragik, förtjänar
som bekant Amerika otroliga summor på detta världs-
drama. Aldrig har Newyork varit så öfverfullt, så
öfvermodigt, så nöjeslystet och arbetsamt som under
detta år. Allt går i galopp. :
Under det att man förr kunde nämna enstaka ny-
kreerade miljonärer, räknas de nu i hundratal. Men
otroliga summor icke blott förtjänas, utan ges äfven
ut. Newyork är miljonärernas central, och Monte
Carlos glanstid förbleknar där bredvid. Alla amerika-
ner som förr brukade resa till Europa, slå sig nu ner i
Newyork. Staden är öfversvämmad af folk, som roar
sig och vill ge ut pengar med fulla händer.
Icke ens under stålhaussens stora da-
gar för 15 år sedan voro hotellen och teatrarna så öf-
verfulla, den glänsande femte avenyen så fylld af lyx-
ekipager eller såg man på stora operan så mycket dia-
manter och pärlkollierer. Ej ens då betalades på ho-
tellen så fabelaktiga summor för sagolika måltider. Lyx
och slöseri stå nu på sin höjdpunkt. Då man kömmer
till Newyork från det af lidanden och umbäranden
uppfyllda England blir man till en början ordlös af
häpnad öfver den slående skillnaden. Det är som om
man i Amerika lefde bakom ett tätt förhänge, hvari-
genom kriget hvarken höres eller synes. Det tyckes
obehöfligt att de amerikanska tidningarna innehålla
spaltlånga krigstelegram, då ingen läser dem, Ännu
mindre har man tid att reflektera öfver krigets pro-
blem-och öfver framtiden. Det man kallar societeten
har helt andra sorger och intressen... Man dricker,
äter, dansar, — och: nästa dag börjar man om igen.
BA
[alls
[2]
5
ÄR DET NYTTGT ATT SPORTA?
roppsarbete i fria luften, éventuellt pro-
K menader i omväxlande terräng, äro den
nyttigaste formen af kroppsöfning. När
folk hör att det är nyttigt och bra att verk-
ställa "kroppsligt arbete, är det många, som
hitta på de besynnerligaste och mest kräfvande
öfningar och detta ofta med läkarens tillåtelse.
Men på senare tiden har man hört mer än
en öfverdrifven-och missbrukad sport. Så har
t; ex. en amerikansk läkare, dr Braeton påpekat,
att åtskilliga slags bollspel och annan sport ha
skadlig inverkan på sina utöfvare och bidraga
till nervösa åkommor. Felet är ju det, att spor-
ten, som i och för sig kan vara nog så nyttig,
leder till öfverdrift och kraftmissbruk. Och så
tilltager det onda; som man +tror sig kunna öf-
vervinna, i stället för att aftaga.
Löpning och höjdsprång framkalla ofta hjärt-
åkommor. Kapplöpare och professionella fot-
bollspelare få så godt som alltid, om ej förr så
på senare "år, hjärtfel.
Det är farligt att öfveranstränga sina musk-
ler. Förutom hjärtat lida pulsådrorna och nery-
centra däraf. Det blir ett disproportionellt för-
hållande mellan organismens tillförsel och för-
brukning.
i
Däremot har det väl sällan händt, att någon
under vanliga förhållanden öfveransträngt sig
af kroppsligt arbete eller promenader. |
Det är nu så: pass längesedan sportraseriet
fick makt öfver människorna, att man kan öfver-
blicka dess verkningar, och dessa äro som sagt
ej alltid goda. i
1 fa FA
RR
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
