- Project Runeberg -  Ute och Hemma. Illustrerad tidskrift /
47

(1916) Author: Hanna Rönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UP SO-CA-SSENEB MINDA

FRÅGOR OCH SVAR.

i

Härmed inbjudes våra ärade läsare att insända sina
resp. frågor. Redaktionen skall efter bästa förmåga
söka gifva tillfredsställande sakliga svar åt dessa, sam-
tidigt som den är tacksam för hvarje svar som inlöper.
För den signatur, som under årets lopp insändt största
antal införda svar är ett hederspris — i form af et
presentkort på fmk 25; — reserveradt.

I hopp om att genom denna afdelning kunna bereda
våra läsare både nytta och nöje teckna vi

Adr. Glogatan 7
Helsingfors.

högaktningsfullt
Redaktionen för Ute och Hemma.

SVAR.

Svar på frågan 73. Emedan de oftast från barn-
domen få vara vind för våg, utan känsla att måsta
lyda. Mycket äro äfven kamraterna” och tjänarinne-
föreningen skuld därtill, kamraternalegga upp hvar-
andra. Matmodern bör vara bestämd, men vänlig, så
att de genast från början se, det hon ej är att leka
med. De skola äfven se, att hon vill deras bästa, och
att de kunna se upp till henne. Men som sagt, en
dålig kamrat, äfven s. k. trappkamrater, kunna göra
den bästa tjänarinna uppstudsig. Att mycket befalla,
är till större skada för matmodern än tjänarinnan. Det
bästa sättet att styra är att icke styrda för mycket.

Svar på frågan 75. I Ute och Hemmas afdelning
För hemmet, brukar ju finnas recept på kakor. Här
dock ett par sådana: 200 gr, ångpreparerade hafre-
gryn, 100 gr. smör, 50 gr. socker, 2 msk. grädde. Gry-
nen malas på köttkvarn och blandas med dettvättade
smöret, sockret och grädden till en smidig deg. Denna
utkaflas, uttages till runda kakor, som gräddas i me-
delmåttig ugnsvärme.

2) 200 gr. smör, 100 gr. strösocker, 400 gr. ång-
preparerade hafregryn, 40 gr. hvetemjöl till utbakning.
— Smöret tvättas och röres tills det blir hvitt och
pösigt, då sockret och grynen tillsättes. Degen ut-
kaflas till !/, cm. tjocklek och uttagas med fyrkantigt,
slätt mått till kakor, som läggas på smord plåt och
gräddas vackert rostgula i ej för varm ugn. Kakorna
få kallna på plåten (c:a 50 st.). Van.

Svar på frågan 76. Det beror på. Ibland säger
förnuftet, att gör du din plikt, så går det galet. Ofta
är viljan svag och köttet segrar. Någon allmängiltig
förklaring gifves icke. Hvarje fall borde granskas och
bedömas skildt. Heikki.

Emedan man så ofta frågar sig till råds med om-
ständigheterna och ej med sin plikt. Ofta är det väl
äfven af feghet och skuggrädsla man arbetar sig till
den tanken, att det man vill är det man skall.

Svar på frågan 77. Det beror på individen. -Den
ena föredrager sköna kvinnor, den andra intelligenta,
För min del tror jag dock att en karaktärsfast och in-
telligent kvinna gouteras mest af männen. Heikki.

Ja, i fart!

Svar på frågan 78. I viss mån ja. Man kan på
skrattet ofta bedöma om personen i fråga är glädtig
och liflig eller stillsam, ja till och med om hon är

cynisk o. s. v. till naturen. Bättre kan man bedöma
bildningsgraden, ty ofta, ja nästan alltid afslöjer skrat-

tet en obildad eller föga bildad människa, hon må till
sitt yttre och sitt sätt vara huru svårt skiljbar från en
kultiverad människa som hälst. Heikki.

Skratt har visst afseende på karaktären. Personer
som skratta i 4 äro öppna och lojala varelser, hvilka

- älska sällskap och rörelse och stundom äro af vankel-

47

modig och föränderlig karaktär. — Att skratta i Z är
egendomligt för flegmatiker och melankoliker. — I ZI
skratta barn samt naiva, tjänstvilliga, rädda och obe-
slutsamma personer. Skrattet i O tyder på ädelmod
och djärfhet. De som skratta i U äro misantroper.

Svar på frågan 79. Mahogny imitation fås så att
ytan på något fast trä hyflas slät och ingnides sedan
med en lösning af koncentrerad salpetersyra, dryga
42 gram drakblod upplöses i knappa 1/; stop vinsprit,
blandas med dryga 991 gram soda, silas, och träet får
samma färg, täthet och glans som mahogny. Detta
sätt att färga trä användes mycket i Frankrike och
med så stor framgång att det är ganska svårt att skilja
imitationen från den äkta mahognyn. Om polityren
blir dunkel, gnides träet med litet ricinolja tills det
återfår sin glans, (Ett åldrigt, bepröfvadt recept.)

FRÅGOR.

80) Undrar om någon af Ute och Hemmas visa
svarare kunna ge mig anvisning på i våra boklådor
tillgänglig litteratur för, event, också om tidningsmän,
Såsom bekant har på » Nordstedt & Söners» förlag helt
nyligen utgifvits en kort handledning för unga ämnes-
vänner »Pressen och tidningsmännen» af H. Langlet,
innehållande lärdomar för och råd till unga tidnings-
män med afsikt att, såsom förf. säger, »därmed göra
de första stegen lättare». Det är böcker i samma stil
som de jag nu syftar. Huru bör en tidningsman —
på egen hand — bedrifva sina studier? Hvad studera?
Huru studera litteratur, tidningar? Frågor som dessa
och många andra tvinga sig ofta på mig, utan att jag
därvid har någon att fråga till råds. En bok af ofvan-
antydt slag vore mig därför innerligt välkommen. Jag
har sökt på egen hand bland bokhandlarnas rika förråd
— men utan resultat. Hoppas därför lifligt, att någon
erfaren tidningsman finge del af ofvanstående och vore
vänlig nog gifva mig några ord till svar. Tacksam
för också den minsta handräckning är

s Ung, oerfaren journalist.

81) Kan någon gifva upplysning om hur man öe-
reder kaninskina? Vore tacksam för snart svar.
Helga.

82) Huru aflägsna mögelfläckar från hvita gardiner?
An- Sofi.

83) Huru förfara med en ny tvättgryta, då den
ständigt rostar samt att få den att sluta upp med detta?
> Bekymmersamts> An-Sofi.

84) Hvarifrån får man vackra handarbetsmönster?
En.

85) Är den finländska kvinnan i saknad af orga-
nisationsförmåga och är hon mindre praktisk än kvin-
nan i Skandinavien och Tyskland? En gammal ung-
karl, som länge grubblat på dessa frågor, anhåller om
ett upplysande och sakrikt svar. Patrik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utehemma/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free