Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH HEMMA
»DEN GRÖNA GREFVI NNAN»
1 DET IRLÄNDSKA UPPRORET.
(23E)
É refvinnan Markievicz, som för den roll
G hon spelat i det irländska upproret
» dömts till lifstids fängelse, är utan tvif-
vel en af vår tids mest romantiska figurer. Hon
hissade den hvita flaggan på medicinska in-
stitutet i Dublin, där hon förskansat sig med
120 trogna klockan åtta på morgonen den min-
nesrika dagen, och tre timmar därefter, på slaget
elfva, öfverlämnade hon sig åt öfvermakten.
Klädd i grönt från topp till tå gick hon i spet-
sen för de 120, gjorde honnör för den fientliga
kommendanten och kysste sin revolver, innan
hon lämnade den ifrån sig. Så sade hon kort
och hårdt: »Jag är redo», och fördes bort som
fånge.
Den engelska pressen sysselsätter sig myc-
ket med den unga och vackra hjältinnan i det
irländska upproret, och Daily Mail är i stånd
att meddela åtskilligt ur hennes ungdoms his-
toria som ställer hennes handlingssätt i klar
belysning.
Grefvinnan. Markievicz är en irländsk ari-
stokratdam som i Paris gifte sig med en ung
polsk ädling, grefve Markieviez. Sir Williams
och lady Gore Booths dotter hade redan innan
dess brutit med sina föräldrar, som icke ens
lämnade henne den ringaste ekonomiska hjälp:
Hvarken heunes far eller mor kunde finna sig
i den lidelse hvarmed hon omfattade vissa po-
litiska intressen; och det synes otvifvelaktigt
att hon redan tidigt gaf prof på utpräglad ex-
centricitet.
Den unga flickan hade helt enkelt lämnat
föräldrarnas gods och slagit sig ned i Quartier
Latin i Paris där hon fann själsfränder. Hon
var en af parisbohémens förgrundsfigurer, känd
af alla på »boul Hich». En präktig kamrat
var hon, alltid glad och hjälpsam, lång, smärt
och med ett vackert rödblont hår som så många
irländskor, fattig som en kyrkråtta men färdig
att genast dela med sig, om ödet ibland förde
i hennes väg en lönande porträttbeställning.
Ty hon var målarinna.
Men när talet föll på hennes fäderneö, det
kufvade Irland, eller när hon råkade på en en-
gelsman, då blef hon en annan. Hon kunde
icke förmås att besöka de små Quartier Latin-
festligheterna, såvida man inte uttryckligen
kunde försäkra henne att ingen engelsman skulle
komma dit.
En gång kommo hennes föräldrar på besök
till Paris, och vid detta tillfälle skulle ett för-
sök till försoning göras mellan dem och dot-
tern. Sir William och hans maka togo in på
ett af de finaste hotellen i Tuillerikvarteret,
och det bör ha varit ett ganska uppseende-
väckande ögonblick, då dottern i den demon-
strativt giftgröna dräkten uppenbarade sig där.
Mer än ett försök till försoning blef det heller inte.
Till sist en pikant detalj: det bästa porträtt
den unga irländskan gjorde under sin paris-
vistelse, föreställde-en fransyska — samma dam
som sedan gifte sig med Kut-le-Amaras försva-
rare, general Townshend.
(0/0 5 > FD (OEI 2 ED Or == an (CSE > 20 [Gar => (Ore 2 DT Gr = 28 er = 20 (GR =O (GE = OT SR ID TE > - 20)
MYRORNAS INTELLIGENS. En naturforskare,
som lagt några fågelkroppar, som han ämnade pre-
parera, på ett bord, blef obehagligt öfverraskad af
att finna att en hop svarta myror hittat dit och kalasa-
de på de döda fåglarna. För att förebygga detta
klippte han till fyra papper på hvilka han drog upp
en cirkel med tjära och lade ett papper under hvarje
bordsben öfvertygad om att myrorna ej skulle kunna
krypa öfver tjäran och således nödgas lämna hans
fåglar i fred. Men snart fann han myror lika fullt på
32
bordet, och då han såg efter, upptäckte han att my-
rorna öfver hvar och en af tjärcirklarna byggt liksom
en bro af små sandkorn, som de kloka djuren för detta
ändamål släpat dit.
ES
DEN VÄSTINDISKA VANDRINGSKRABBAN
företer - ett ganska märkvärdigt lefnadslopp. Hon
födes i hafvet, växer upp i sötvatten och tillbringar
sedan sin tillvaro på land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
