Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH HEMMA
FÖR VILLABOR OCH SMÅBRUKARE.
SAMTAL OM BISKÖTSEL.
u ha vi svärmningstiden igen. Har du fått
E många svärmar, Hans? ;
— Ja, jag hade tre vinterliggare, och de
ha svärmat, alla tre. Men den sista svärmen
stannade blott. en dag i kupan, så flög han sin kos:
rätt åt skogen bar det med honom på en gång. Jag
följde honom med ögonen ett stycke på hans väg.
Att följa honom på annat sätt kunde jag icke, där-
till hade han för brådt. Förargligt, du Olle! Jag
ville icke varit af med honom för 30 mark.
— Nej, jag ansåg mig icke behöfva det sätt vi
nämnde i fjol vid denna tiden.
— Nej, jag ansåg mig icke behöfva det, ty kupan
var ny. Det är ju endast gamla kupor, bimalen läg-
ger ägg i, och som därför böra ångkokas; var det inte
så, du sade, Olle?
— Jag glömde nämna, tror jag, att äfven de nya
kuporna böra ångkokas för säkerhets skull. Bina gå
annars ovilligt in i dem, och det händer ej så sällan,
att de lämna dem efter en eller två dagar.
— Men hur kan det komma sig?
— Ja, orsakerna kunna vara flera; Om en kupa
är ny, så är det ju därmed icke alldeles givet, att den
äfven är ren. Visserligen innehåller den icke bimals-
ägg eller larfver af denna svåra bifiende, eftersom bi-
malen — eller vaxmalen, som han äfven kallas — icke
i den finner något att lägga sina ägg i, men den kan
vara obehaglig på annat sätt. Halmen i kupan kan
vara förorenad af råttor eller möss. Den, som bun-
dit kupan, kan under arbetet genom sin andedräkt,
genom olämpligt bruk af snus och tobak ha lagat så,
att bina finna kupan otjänlig o. s. v. I afseende på
luft äro de nogräknande, de små djuren. De andas,
som du vet, med hela kroppen, snart sagdt. Man gör
därför rätt i att giva den nya kupan ett grundligt ång-
bad, innan man använder den.
— Ja, det är ju så enkelt: man urholkar ett bibord,
lägger det på en gryta med kokande vatten, på bibor-
det ställer man kupan, hvars flyghål och andra öpp-
ningar man tätar med trasor o. d., så att ångan från
det kokande vattnet stannar i den. Var det icke så,
man skulle göra, Olle?
— Jo, och därvid börjar man med de gamla ku-
porna. De rester af vax och honung, som finnas i dem,
smälta och rinna ned i det kokande vattnet, där man
skummar af och tar vara på det.
— Ja, de gamla kuporna bli vid en sådan behand-
ling vackra inuti; glänsa som om de vore fernissade
och lukta honung, så jag undrar icke på att bina tycka
om dem. Skulle vara bra om man kunde få de nya
likadana.
83
— Jo, det går väl för sig. Man bestryker den nya
kupan invändigt med det nyss nämnda afskummade
vaxet, ångkokar den sen som vi sagt och upprepar ”
detta en eller två gånger, hvarefter den har ungefär
samma utseende och lukt som en-af de gamla kuporna,
och bina stanna i den. — OT.
SLAMFÄRG ELLER OLJEFÄRG?
Då det vanligen är på våren, som nya hus målas,
står ägaren i valet af färg. Särskildt är detta fallet vid
boningshus. Oftast står valet mellan en eller annan
slamfärg samt oljefärg. Slamfärgerna äro i regel bil-
ligare, men ofta nog mindre hållbara.
Har man att måla hyflat trä, har man knappt att
välja på annat än oljefärg. Slamfärgerna samt och
synnerligen falla snart af. Äfven på ohyflat trä sitta
många slamfärger dåligt, särskildt är detta fallet med
kalk- eller kritslamfärger. Den bästa och billigaste
slamfärg, som finns, är väl kokad rödfärg, och den
är dessutom mycket tilltalande i utseendet, helst om
den förenas med hvita knutar och foder samt t. ex.
gröna fönsterbågar. På stora boningshus blir dock
ej alltid den röda färgen så vacker; man önskar där
hellre en hvit färg eller någon ljus tonfärg. Det finns
numera en mängd patenterade slamfärger med olika
namn. Många af dem äro dock trots ett rätt högt pris
bara skräp. En och annan blandning, hvari ingår nå-
gon olja eller impregneringsvätska, som tränger in i
träet, kan vara ganska bra.
Oljefärg, rätt tillagad, bevara träet bra.” Den är
emellertid ej heller den så hållbar. Ljus oljefärg, isyn-
nerhet hvit, håller sig ej vacker mer än högst 4—3 år.
Rent hvit färg bör brytas med helt litet gult, eljes blir
färgen grå om några år. Bäst står sig oljefärg på ohyf-
lat trä, och man borde ej använda hyflat trä till ytter-
klädsel. Man bör komma ihåg, att oljefärg ej kan
strykas på trä som förut varit slamfärgat och tvärt-
om. Stora hus gå bäst i stil med någon ljus färg, an-
tingen rent hvitt eller i en ljus ton af gult eller brun-
grått. Men tonen bör vara helt ljus. Var försiktig
med skarpa färger! Rödt går ofta bra, gult stundom,
grönt mycket sällan och blått aldrig. Man får tänka
på, att huset synes mot bakgrund af träd eller grön-
ska under halfva året.
TOMATBLAD
hafva visat sig utmärkta som- insektfördrifvare.
Man lägger friska tomatblad omkring stammen på de
träd, som äro hemsökta af insekter, och dessa för-
drifvas inom en dag. Tikaledes är en dekokt på friska
tomatblad utmärkt. Härmed sprutar man träd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
