Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE :OCH-HEMMA
HUR BYGGER
valfbågen är kanske "den största uppfinning,
som gjorts i byggnadskonsten.
Dess princip består däri, att stenarna
själfva hålla hvarandra i jämvikt genom ömsesidigt
tryck, så att bågen bildar ett orubbligt helt, som är
i stånd att bära en utomordentligt stor tyngd. Men
äfven om man har detta klart för sig, så är det dock
icke alla som veta, hur bågen från början bygges upp.
Bågen bildas af kilformiga stenar — hvalfsten —
eller af vanlig tegelsten. Hvalffogarna få en sådan
riktning, att de visa in mot bågens medelpunkt. Men
innan stenarna kunna placeras, måste en stor trä-
båge resas, som är i stånd att bära ett kolossalt tryck.
MAN BROHVALF?
Och rundt omkring denna bygges sedan stenbågern
upp från båda sidor, tills ändtligen slutstenen anbrin-
gas på midten för att afsluta rundningen, så att ste-
narna förbli på sin plats när träbågen tages bort.
I människokroppen finnes ett lysande exempel
på bågens förvånande bärförmåga: vår fotsula. Hål-
foten är nämligen en båge, som med sina jämförelse-
vis svaga ben skall bära hela kroppens tyngd: Att
vara plattfotad betyder ju, att bågen under foten
icke är så hvälfd som den skall vara och därför sva-
gare. En plattfotad människas fot kan icke bära
kroppens tyngd så väl och så länge som en välska-
pad, normal fot. ; ;
I
FRÅGOR OCH SVAR.
Härmed inbjudes våra ärade läsare att insända sina
resp. frågor. Redaktionen skall efter bästa förmåga
söka gifva tillfredsställande såkliga svar åt dessa, sam-
tidigt som den är tacksam för hvarje svar som inlöper.
För den signatur, som under årets lopp insändt största
antal införda svar är ett hederspris — i form af ett
presentkort på fimk 25:— reserveradt.
I hopp om att genom denna afdelning kunna bereda
våra läsare både nytta och nöje teckna vi
4dr. Glogatan 7 högaktningsfullt
Helsingfors. | Redaktionen för Ute och Hemma.
SVAR.
Svar på frågan 81. Nisåg väl beskrifningen i tid-
ningens senaste nummer. ;
Här en metod som lapparna använda. Skinnet
spännes och torkas, därefter ingnides det på köttsidan
med talg eller något annat fett samt inmjölas med
hvetemjöl och gnuggas tills de blifvit mjuka och smidiga.
2
Svar på frågan 86.. Priset är 2 mk för sidan för
officiella öfversättningar, men är Ööfversättningen af
privat natur, finnes intet bestämdt pris, utan kan ta-
gas godtyckligt ända till 7, 8 å 10 mk sidan, beroende
på huru svår öfversättningen är.
Svar på frågan 87. I tre veckors tid hade jag
plåstret på det sjuka stället; Det sitter hårdt i och borde
med rätta gjort sin verkan inom 8 å 14 dagar — men
jag "pröfvade det längre tid, af orsak, att min axel
var svårt angripen af giktvärk. Plåstret har bättre
värkan om man försöker det i början af sjukdomen.
Eol.
Svar på frågan 88. Försmådd kärlek eller ock osä-
kerhet i kärlek.
Svar på frågan 89. Om med insekter menas flugor,
så dödar man dem lättast, genom att fånga dem i håf-
ven och doppa den i kokhett vatten, de dö då genast.
Sedan öser man ut dem i spiseln. Eol.
andra insekter,
att de ej mista
Ar det en samlare af fjärilar och
som vill döda dem smärtfritt .och så
sin färg, bör han gå tillväga sålunda: skaffa er från
apotek svafvel eller eter samt ett profrör. Håll etern
i en väl tillsluten flaska, ty den är mycket flyktig.
När insekten skall dödas, lägges svaflet, eller om en
eter användes, drypes flågra droppar på en bomulls-
tuss, ned i profröret, dit äfven insekten placeras. Där-
efter tillslutes profröret väl med en kork. Insekten
får lof att ligga i profröret c:a 2 timmar, dock ej längre,
FRÅGOR.
90) Kan Kemi elf i sin helhet trafikeras?
Sv
91) Påträffas blåräfven ännu i Nord-Amerika, eller
är den äfven där utrotad af människorna. AJ
92) Ifall censur komme att införas vid utöfvande
af politisk rösträtt, hvarför vore männen benägna att
bevilja den åt den gifta kvinnan? AS
93) Huru färga ostar, kan man göra det vid enkel
ostberedning. - Har undrat ofta huru holländarena få
sina Eidamerostar röda? Ost.
94) Har hört att fläderbär kunna användas som
kapris. Huru förfara med dem? Ost.
95) Huru förfara med hvitt flanell som blifvit gult.
Ost.
96) Kan någon gifva beskrifning på en lappdräkt
för en växande flicka.
97) Undrar hvarför ej litet piggare frågor och svar
ingå i Ute och Hemmas ’frågoafdelning ? För par år
sedan hade tidskriften en hel del sådana. Naturligtvis
komma en hop dumma frågor och svar — alla hafva
ju ej gnistan — till tidskriften, och af hänsyn och till-
mötesgående mot de frågande och svarande ha de fått
ingå, men nog vore det bra för denna afdelnings fort-
bestånd om litet klarare hufvuden skulle sätta ihop
dem. Få
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
