- Project Runeberg -  Ute och Hemma. Illustrerad tidskrift /
89

(1916) Author: Hanna Rönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HD kJo LLb oa LLb erA Aniara hdo Aon ra Tara tA IA Aha TATT Tab bidrLoIb ISIR LA eTarI Ab TARA ALAT bI IDA eA bb TT bb rs bob rrb 1 Rb RR TEAK brA TR Kb TT

N:o VII & VIll

UTEOCH HEMMA

ILLUSTRERAD TIDSKRIFT

HELSINGFORS

15 AUGUSTI 19:16

ANSVARIG REDAKTÖR: -

HANNA RÖNNBERG
Kontor: Helsingfors Glogatan 7, telefon 3104

PRENUMERATIONSPRIS:
!/, årg. 6 mk. — 1/3 årg. 3 mk. 50 p. — 1/4 årg. 2 mk.

inklusive postarvode

Min kråka.

Jag bodde en sommar på ensligt skär
Och hade till sällskap en kråka,

Men glädjen, den blef endast imaginär,
Ty med henne jag ständigt fick bråka.

Hon rajffsade åt sig allt hvad hon fick
Och pockade envist .på mera,

Och hela min vackra sommar förgick
Med att kråkungen min furagera.

Hon gjorde mig månget skälmaktigt spratt —
»Hokus Pokuss hon därför blef kallad,

Ån slet hon mitt hår, än ref kon min hatt,
Som en illgärningsman blef hon vallad.

Hon beredde mig dock månget hjärtligt skratt,
Då hon ovigt flög efter myggen

Eller retade fiskarns urgamla katt,

Med att nypa den ständigt i ryggen.

På pianot hon gick gravitetiskt 1 takt
Eller valde min axel till säte;

På kraxande fränder hon såg med förakt,
Fast hon lockat dem fram med sitt läte.

Hon vippade komiskt på ekstockens rand,
När jag rodde på glittrande vatten,

Och somnade sedan så tryggt på min hand,
Medan timmarna gledo mot natten.

Men när vingen omsider fullt vuxit ut

Och kråkorna kommo i skaror,

Då glömde hon snart både mig och min knut
Och drömde om frihet och faror.

Som tack för mitt bråk och min vaksamma vård
Hon stal min pincenez uppå färden

Och flög med den illparigt bort från min gård
Och jJällde den ned uti fjärden ...

På Hokus Pokus förtoifad jag skrek

Och gjorde de vildaste gester,

Men ingenting hjälpte. Min kärlek hon svek
Och flög bort med de andra mot vester ...

När sedan min skärgårdsfrihet jag mist
Och måste med stadsliy mig nöja,
Då såg jag med saknad min kråkbolagist
Genom minnets försonande slöja.

Selma Kajanus.

NTE

EEE

89

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utehemma/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free