Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH HEMMA
I Parå kan man
alltid bereda sig
på öfverraskningar
och rätt egendom-
liga syner. Som
redan nämnts, är
staden full af kon-
traster och från de
ofta ganska vackra
och -rena hufvud-
gatorna, är det ej
långt till de mest
primitiva kvarter.
DE äro iblandi
hvarandras ome-
delbara grannskap.
Från det prakt-
fulla Praga da Re-
publica viker jag ’af på en sidogata, som tyckes
tillhöra en alldeles. annan värld. Här är ttra-
fiken blott ytterst ringa. Husen äro enkla och
torftiga, alla mycket små och oansenliga och
många alldeles sneda. På ett ställe ligger hälf-
ten af en söndrig järnsäng 1 räuvnstenen och
vid nästa gathörn upphör stenläggningen all-
deles.
Här är det i sanning landtligt. Blott en-
staka hus stå direkt vid trottoaren, hvilken på
de flesta ställen är kantad med fula ojämna
staket, öfver hvilka palmer och bananer sträcka
sina väldiga blad och de små kåkarna där in-
nanför äro så omgifna af grönska och ogräs,
att de knappast synas. Hönsen löpa ostört om-
kring på gatan och öfverallt ser man barn i
olika grad af nakenhet. De minsta besväras
aldrig af kläder. - Dem ser man aldrig i annan
toalett än i den de blifvit skapta.
Vid närmaste fönsterpost, på en pinne iyt-
tersidan af en vägg, sitter en inhemsk pape-
goja och pladdrar och då jag går förbi, ger den
till det gällaste och ledaste hånskratt man kan
tänka sig. Inne på gårdarna skämta halfklädda
kvinnor, många med utslaget hår. Somliga
röka och prata, andra tvätta eller koka mat
under ett lummigt träd. På en packlåda
invid en vägg och på marken bredvid sit-
ter trenne gossar, en omkring sju år och de
andra mellan nio och tolf. Den yngsta är full-
Gata i Parå. Café da Pax,
komligt naken och de äldre bära endast knä-
byxor. Snedt öfver gatan, i gräset på dikes-
kanten, hålla några väldiga svarta gamar på
att slåss om en köttbit, som troligen en af dem
bemtat från en gård, men tappat, då den an-
satts af snåla och hungriga gelikar. De äro
åtminstone åtta till antalet och hoppa och flaxa
så häftigt om hvarandra, att de se ut som en
enda hvirflande massa af svarta fjädrar.
Litet längre fram kommer en halfvuxen
flicka ut genom en dörr och går strax framför
mig åt samma håll som jag. Hennes klädning
är knäppt i ryggen med blott en enda knapp,
den öfversta. Af de öfriga äro somliga borta,
andra ha för stora och slitna knapphål för att
hållas fast och en eller annan ser ut att kunna
tjänstgöra, om blott ägarinnan gjort sig besvär
med att försöka dem. Genom den breda, öppna
springan synes den bara, ljusbruna huden. Ej
heller flickorna tyckas här vara besvärade af
mera kläder än den så kallade »anständigheten>
det fordrar! — och hvarför skulle de?
Denna syn — en klädning som är mer eller
mindre öppen i ryggen — är föröfrigt så van-
lig i Parå, att den är nästan typisk för orten.
Ej ens de bildade utgöra något undantag från
denna regel. Det är blott graden af oordent-
lighet som skiljer dem från den lägre klassen.
Knapparna äro oftast i skick och det är ej så
många som äro öppna och om en springa upp-
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
