Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCHMI FEMMA
staden är det ett engelskt bolag som har hand
om renhållningen; i utkanterna göra paraen-
sarne det själfva och bistås därvid välvilligt
af de svarta gamarna »urubu, hvilka i gengäld
äro fridlysta — det kostar femtio milreis”) i
plikt att döda en af dem.
Dessa fåglar finner man öfverallt på de frid-
fullare gatorna, men aldrig på sådana, där det
är någon nämnvärd trafik. De sitta på taken,
på gärdsgårdsstörar, spatsera gravitetiskt om-
kring på marken och se misstänksamt på en
då man kommer dem oroväckande nära. Ej
sällan ser man dem sitta högt uppe 1 ett träd
på en kal gren, där de sola sig med utbredda
vingår, och äro förvillande lika tyska fläkta-
örnen, hvilket väl är föga smickrande för den
senare. Invid en lyktstolpe i ett gathörn såg
jag engång en urubu i färd med att äta upp
en död katt och den var så upptagen af sitt
delikata mål att den ej lät genera sig, fast jag
kom den mycket nära. De äro nyttiga dessa
djur, ty de äta allt som möjligen kan smältas
och intet som kunde skämma luften blir lig-
gande kvar, men vackra äro de ej.
Ibland hör jag sång från något öppet fön-
ster och då jag vid förbigående ser in, finner
jag att det är från en tvättstuga, uti hvilken
några påfallande vackra flickor arbeta och
sjunga glada portugisiska visor. Hvarför äro
tvättflickorna alltid så vackra — bland de vack-
raste i staden? Hvarför äro just de alltid så
sprittande glada? Nao sei.
Parå är en jättelik småstad med några stor-
stadskvarter i sitt centrum. Lugnt och frid-
fullt är det öfverallt. Blott affärsgatorna utgöra
i detta afseende delvis ett undantag, men ej
ens där besväras man af automobiler, skram-
mel eller dam. Sedd uppifrån, ger staden ett
egendomligt intryck, ty man ser mera grönt
än tak. På morgonen väckes man af tuppar
som gala och på eftermiddagen hör man en-
staka gramofoner och sakta klink på ostämda
pianon från hvartaninat hus, till och med från
små ruckel med palmbladstak, och intet gatu-
buller förtar ljudet.
") 50 milreis är omkring 57 kronor, eller 80 finska
mark.
Inga hyreskasärner finnas, som skulle ge in-
tryck af stelhet eller trängsel, — ingen rök-
plåga existerar. Solen skiner alla dagar och
nästan hvarje eftermiddag regnar det en skvätt.
Luften är ren och skön och klimatet härligt,
kanske det bästa i hela den tropiska delen af
Sydamerika.
Parå är en stad där man kan drömma sig
genom lifvet. Ej utan skäl säga paraensarne:
»Quem val para Parå påra» — den som far
till Parå stannar där. —
Lifvet i en nordbraciliansk stad gestaltar
sig betydligt annorlunda än i det kalla Europa.
Redan tidigt, sex eller sju, stiger man upp och
en eller högst par timmar senare bege sig
herrarna till kontor och ämbetslokaler, där
arbetet vanligen är slut klockan tre. I vissa
affärer utsträckes kontorstiden ända till fem,
men de torde vara jämförelsevis få.
Kvinnorna äro större delen af dagen half-
klädda och uträtta så litet som möjligt. Gärna
ligga de i en hängmatta och läsa en bok, eller
se ut på gatan, stödjande armarna mot fön-
sterbrädet, eller mot staketet, om sådant finnes,
hvilket ju brukar vara fallet om fönstret är
sådant som går ända ned till golfvet.
I Rio de Janeiro”), där husen åtminstone
på de finare gatorna äro byggda i flere vånin-
gar och försedda med: talrika balkonger, hör
det till god ton, att damerna på eftermiddagen
sitta på dessa och hälsa på förbipasserande
bekanta och prata med sina grannar, om deras
balkonger äro tillräckligt nära hvarandra: Att
utan giltig orsak bryta mot denna sed skulle
anses tillbakadraget och kanske till och med
något »besynnerligt».
I Parå synas kvinnorna först på eftermid-
dagen ute i större antal, — då de göra upp-
köp eller gå på visiter. Flickor och unga da-
mer äro vanligen ute redan tidigt på förmid-
dagen och ta sig i allmänhet mycket bra ut-i
sina ljusa, ofta hvita klädningar, barhufvud i
de allra flesta fall och ibland med parasoll.
Befolkningen är mycket brokig, sammansatt
som den är af tre alldeles olika element, hvita,
’) Uttalas: Rio dijané(t)ro, med o lika det franska
ou, men kort; j lika det franska j i je och (i) ytterst
svagt och kort, samt ett mycket mjukt d.
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
