Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH-HBR MMA
EGENDOMLIGA YRKESSJUKDOMAR.
varje yrke har icke blott sina speciella yttre
faror, utan också sina typiska sjukdomar.
Dessa äro långt vanligare än man egent-
ligen anar och synas snarare till- än aftaga. Dispo-
sition för spela en stor roll, och särskildt gäller regeln
att blonda personer ha dessa sjukdomar synas emel-
lertid här bero på ömtåligare hud.
De spår, som vissa yrken lämna efter sig behöfva
ej alltid vara sjukliga förändringar. När t. ex. glas-
blåsare alltid få diffusa förhårdningar öfver hela flat-
handen, hvilka uppstå därigenom att de beströ hän-
derna med kolofonium för att kunna handtera glaset,
eller snickare en valk mellan pekfingret och tummen
skomakare å högra öfverbenet genom. lästens tryck,
fiolspelare å vänstra handens fingertoppar — för
att ta några exempel ur snart sagdt alla yrken — är
detta gifvet vis ingen sjukdom men en yrkesföre-
teelse, som under stundom kan leda till sjukdom.
Däremot äro de hudskador, som uppkomma genom
etsmedel, såsom salpetersyra, krom, svafvelsyra, klor,
karbolsyra etc., synnerligen besvärliga och ta lång
tid att bota. De kroniska etssåren, såsom hos garf-
vare och murare åstadkomna af kalk, äro nästan
konstant uppträdande sjukdomar,
Uppkomsten af »finnar», hvilka ofta få en elak-
artad böldaktig natur, är en typisk hudsjukdom hos
dem, som arbeta i klorfabriker, med tjära, paraffin
och fetter. Äfven genom damm och olja i metallfa-
briker inträda sjukliga förändringar i arbetarnas talg-
körtlar och orsaka vegetationer af finnar.
Tjokomotivförarkräftan, lokaliserad till framsidan
af underarmen, omnämnes ibland som en yrkessjuk-
dom, uppkommer af hetta. Röntgenskräfta, som
läkare ibland ådraga sig vid Röntgenbehandling, vi-
sar hur teknikens framsteg föder nya, oanade faror.
Hudutslag, ofta svårartade sådana, uppstå hos
personer, som arbeta med kemiska preparater eller ’
med giftiga växter — exempelvis lacksjukan i Japan
hos arbetare, som syssla med de kända lackerade pryd-
nadssakerna, eller vanillismen hos dem, som plocka
vaniljbönor — och höra till yrkessjukdomarnas område.
Yrkeseksemet uppträder enligt en gjord beräk-
ning inom icke mindre än 74 yrken. Vanligast före-
kommer denna hudsjukdom hos tvätterskor och skur-
gummor, hos bagare, murare, målare, snickare, hos
arbetare, som syssla med förnickling och galfvanise-
ring. Man talar äfven om porslinrarbetareksem, spin-
nar- och väfvareksem, paraffin- och tjärskabb samt
hattmakareksem.
Behandlingen af yrkeseksem fordrar i allmänhet
hvila från arbetet, och som skyddande medel är främst
renlighet att rekommendera.
En farlig yrkessjukdom är hudtuberkulos, som upp-
träder hos slaktare eller arbetare, som flå hudar af
djur, med flera. Äfven kan infektion på samma sätt
öfverföras från djur, hvilka ha mul- och klöfversjukan.
DOBDSDABDBDBDBOBDBDBDBDBOBDBOBSCSSSSSSCSSSSSCCSSCSSS
UNDER SKRÅVÄSENDETS DAGAR.
deltiden, hade visserligen sin hämmande in-
verkan på yrkenas uppblomstring, men det
medförde också å andra sidan väsentliga för-
delar. Allmänheten skyddades mera för fusk då
än nu, broderskänslan mellan medlemmarne eller
bröderna i ett skrå blef stark och innerlig, så att
sjuka och på annat sätt pröfvade bröder aldrig be-
höfde sakna hjälp.
Siden sådant det tedde sig under me-
Lärlingen måste, för att kunna upptagas i
mästarnas skrå, genomgå en lång och ofta myc-
ket besvärlig gesälltid. Men därigenom vanns den
fördelen att lärlingarnas i de särskilda yrkena
fackkunskap blef vida större än nu. Gesällbref och
lärlingar betraktades på den tiden nära nog som
medlemmar af mästarens familj. ;
Strejker eller, som det då hette, skyfning, fö-
rekommo redan under gamla skråtiden. Om arbe-
taren af en eller annan orsak kände sig föroläm-
pad af sin mästare, nedlade han helt enkelt arbe-
tet. Och så stark var redan då samhörighetskän-
slan bland arbetarne, att allmän strejk utbröt hos
alla mästarne i en stad.
Mästarne å sin sida hade också flera vapen i
sina händer gent emot arbetarne. En af dem var
att inskrifva den misshaglige i »Svarta boken,
Stod hans namn i den, kunde han aldrig få arbete
enär alla mästarne, som man kunde antaga, att han
skulle vända sig till, afigillet underrättades därom.
LÖR «5 SD) CERT 3 Ro) Car SO
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
