- Project Runeberg -  Ute och Hemma. Illustrerad tidskrift /
172

(1916) Author: Hanna Rönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UIP O CH

KONSTEN

r det en konst också? frågar ni.
Härpå svarar en dansk läkare:

— För riktigt förståndigt folk är det ju
ingen konst att äta, men folki allmänhet är
inte förståndigt. Allra minst då det gäller att äta.
Därför kan inte folk i allmänhet konsten att äta.

Ifrågavarande läkare har utgifvit en bok om
konsten att äta. Boked.har redan kommit ut i
fem upplagor, så det märks, att folk önskar lära sig
konsten. é

Hurudan är då denna konst? Se här grunddra-
gen däraf, sådana de framställas i den ifrågavarande
boken:

Man skall äta vackert, man skall äta långsamt,
utan slarf och brådska, och man skall framför allt
äta med nöje, med glädje.

Har man en förståndig mamma så inpräntar hon
detta redan från början hos sina barn. Inte som en

KÖR SE RR ER RE NR SR SR SK SRK ER EK SR RER SK RR OR ER OR RK RR RK RR IR OK RK
[IOR2 SNR SONORA IRI TIC TITO TIO TITS TI TI FIRAR ITF IC TI FI RICE FITA

KR rest
VPS NN

RKO
SRS

HEMMA

ATT ÄTA.

noggrann läxa, utan praktiskt och estetiskt — ja,
just estetiskt, i det hon försöker göra äfven den fat-
tigaste och enklaste hvardagsmåltid hemtreflig och
glad med lite feststämning öfver sig.

Vänjer man sig som barn vid att göra måltiderna,
äfven de tarfligaste, till hemtrefnadens glädjestun-
der, då bibehåller man hela lifvet dessa sunda vanor.

Men vår tid är jäktande, orolig, feberaktig. Folk
har inte tid att ha långa glädjestunder. Man kastar i
sig mat i stora mängder, utan lugn och ro. Så får
man förstörd mage, dåligt lynne, magsyra, lefver-
sjuka, mjältsjuka o.s.v. Man blir sur och arg och
besk både till kropp "och själ. Och illfundig och
elak. Ty det bli alla som inte ha godt mathjärta.

Man mister förmågan att kunna skratta ett godt,
friskt, hjärtligt klingande skratt. Eller att le ett godt,
hjärtligt leende.

Man blir magsyra hela människan.

CORK ORK ER EK OC ORK NER ONE IR OK JR ÖRE OR SEK OK RER JK OR OMR JR EK SIR SK MR ER OUR GK SIR SR IR JE ER
är Väe SÄS ÄR SAR AR RR ACRRON TKR TTT TITT TINTIN TI GI RI TI TITT TR TRI RTR TKA

KLÄDE AF BRÄNNÄSSLOR.

otanikern professor Oswald Rickter i Wien

b hade redan före krigets början experimen-

terat med att ur brännässlor framställa ett

för väfnad lämpligt råmaterial. Nu, då hans försök

genom kriget fått större betydelse, har han bättre

lyckats i sina sträfvanden.
Genom ett särskildt

förfaringssätt afskiljes

blasten, som sedan kan spinnas till hvilken sorts
garn som helst. Professor Richter har inför ett
talrikt auditorium beskrifvit tillvägagångssättet.
Krigsministeriet har dessutom lofvat understödja
honom. . Nu wväfver man tältduk, skjorttyg och
tyg till kläder af nässelfibrer, hvilka persedlar
komma att användas för militärt ändamål,

KIRK ER SER RR OS ÖKAR IKE KÖR SK SR OR ORK ORK SK SK JR JK SK I OR NK JRR EK EK RK IK JR SNR JK SR JK NR JR UK [JO OR EE OR OA AA TNE Gt SSE BOR SG SR SIR AE SI
439 430 030 30 080 050 039 GS 030 YA SAR ITP HSN VR NG NN SSR SSR NGN PSR STR VON PGN FYN PAN PSN VN AGN FAN NGN SAN IG PAN VEN VYP IGN IGN FYN FYN OGP VP SN PGP NGN PAN NGN FYN NSP YR SEP VY NGR FYN NSN POR FAP NYN FANNS SFP SA PFP PFA NSR SNR SSA SNF NAR

VÄXTFÄRGNING.

ör att ernå rena och jämna färger bör man
vara noggrann med såväl tvätt som bet-

ning, om sådan erfordras, och - färgning.
Alltid- använda ’ färgstoffer af bästa be-
skaffenhet.

Ullen bör innan den spinnes sorteras, ty ull som
sitter på fårets lår och buk tager ej lika mycken färg
till sig som den ullen som sitter på fårets rygg; samma
är förhållandet med höstull och vårull.

Till tvätten bör man använda 50 gram soda till 3
kannor varmt vatten samt skölja garnet först i ljumt
sedan i kallt vatten och låta det ligga i kallt vatten
öfver natten. Såpa bör ej användas. Allt vatten bör
vara rinnande eller regnvatten.

BRUNT MED STENLAFTF.

!/, kg. ullgarn samt 2 kg. stenlaf. Det våta garnet
lägges hvarftals med lafven i en renskurad koppar-
kittel, undre och öfre lagret böra vara laf, vatten häl-
les öfver och får stå och draga en stund, får sakta
koka 4—6 timmar.

Vill man ha en mörkbrun färg bör man begagna
järngryta.i stället för kopparkittel samt upplösa 10
gram järnvitriol i vatten, som slås öfver garnet och
lafven. Garnet bör omröras någon gång så att gar-
net vid sidorna kommer i midten af kokkärlet. Gar-
net bör få stå i färgspadet tills det är kallt. Sköljes
därefter väl i kallt vatten samt torkas i skuggan.

Häri färgas ullgarn samt raffelgarn af rent ylle-
raffel och ej allt för mörkt. SE

SE

N

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utehemma/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free