Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UM
OCH HEMMA
FT FRÅGOR OCH SVAR. Eb
Härmed inbjudes våra ärade läsare att insända sina
resp. frågor, Redaktionen skall efter bästa förmåga
söka gifva tillfredsställande sakliga svar åt dessa, sam-
tidigt som den är tacksam för hvarje svar som inlöper.
För den signatur, som under årets lopp insändt största
antal införda svar är ett hederspris — i form af ett
presentkort på fmk 25: — tfeserveradt.
I hopp om att genom denna afdelning kunna bereda
våra läsare både nytta och nöje teckna vi
Adr. Glogatan 7 högaktningsfullt
Helsingfors. | Redaktionen för Ute och Hemma.
SVAR.
Svar på frågan 113. Frågan lyder: Hvaraf kommer
benämningen Indiansommar? Jo, i Amerika förekom-
mer på hösten ofta en kortare sommar, då det är myc-
ket hett så att man, så att säga, kan gå klädd liksom
indianerna.
Svar på frågan 114. Vid ombyte af luft och tem-
peratur falla nog knopparna bäst af, t. ex. från oran-
geriet till den torra, varma rumsluften. För att något
göra för det, måste de ordentligt vattna dem, så att
jorden aldrig får uttorka, men ej häller bli sur. Få
de åter för litet vatten, skrumpna rötterna, och blad
och knoppar falla af. Man bör fukta jorden väl, när
den har blifvit torr, så att den får passande fuktighet.
Regn- och flodvatten är mycket bra, men vattnet bör
alltid vara af rumstemperatur. Bladen böra par gån-
ger i veckan aftorkas med fuktig svamp (mjuk) och
hvarje dag förmedels blomsterspruta öfversprutas väx-
ten med kylslaget vatten. Kamelian behöfver omplan-
teras först då rötterna fylla hela krukan. Blott den
jord som lätt löser sig från rötterna borttages. Om-
plantering sker hälst i mars eller april efter blomnin-
gen eller i juli efter slutad växt. Den nya blomkru-
kan behöfver blott vara något större än den gamla
och i bottnen lägges ett lag skärfvor. Den bästa jor-
den är löf eller ljungjord 3 delar och blandad med
grof sand. och 1 del väl brunnen kogödsel. Om vin-
tern få de ej stå för nära fönstret. Bäst att till natten
ställa dem något från fönstret. Den tycker ej häller
om stark sol. Afven är det bra att vid knoppningen
lägga is eller snö på mullen. Mången lindar löst
bomull kring knoppen,
Svar på frågan 115. Det finnes ju många medel
mot mal, naftalin, kamfert m. fl. men den lukten som
medföljer är förfärlig, Handlanden Renlund för i han-
deln ett slags påsar af cederträd, i hvilka plagget ned-
stickes. Min åsikt är den att tidningspapper, isynner-
het förska tidningar, är bäst, malen skyr tidnings-
svärta som pesten, och man slipper den grymma nafta-
linlukten.
Svar på frågan 116. Vänd Er till studenternas
platsförmedlingsbyrå i Nya Studenthuset. Äfven till
svenska kvinnoföreningen. Bäst dock att annonsera,
Svar på frågan 113. Genom tryckfel tycks äfven
första frågan i senaste nummer bära n:o 113. Svar:
Barnets ljufva oskuld!
Svar på frågan 117. För gamla finska I marks
och 3 marks sedlar betalar väl nog Finlands Bank
fulla beloppet 1 mk och 3 mk, För samlare lär dessa
ej ha skild betydelse, Vid Fabiansg. 4, Helsingfors
finnes en mynthandel, där köpes medaljer och kop-
parmynt. Försök annonsera angående kopparmynten.
Svar på frågan 118. Lämpligaste att ordna mär-
kena, är att pakettera 100 tillsammans, hvarje valör
för sig. Priset beror på märkenas beskaffenhet, rena
snygga och väl stämplade betalas bättre. I, Tallgten,
Porthansgatan 10, köper alla slags frimärken och be-
talar bäst för dem.
Af dessa frimärken finnas så mycket, att de ej
kunna stiga i värde. Möjligen på sin höjd 1:50 eller
1:75 per 100 st.
Svar på frågan 119. Det beror på er själf om Ni
vill bevara denna korrespondens, och det vill Ni väl
äfven göra; som gammal släktrelik har den ju sitt värde
i släkten. Möjligen taga de emot samlingen som gåfva
på statsarkivet. Är Ni stilist, kunde Ni ju gifva ut
en bok, och till en del i brefform ifall dessa bref tala
en historia för sig. — Ordnas? Naturligtvis i den ord-
ning de anländt. — Bevara? Inuti kuverten, hvilka
skola vara numrerade. Ni kunde äfven häfta ihop dem
i bokform, som ett häfte. Bevara dem sedan åt barn,
barnabarn och barnabarnsbarn, hufvudsakligen att de
hållas i släkten.
Svar på frågan 120. Emedan kvinnan, som är den
vekare, mildare, försöker genom godhet få barnen att
lyda, medan det bestämda ligger mannens natur när-
mare och han med kraft vill ha ögonblicklig lydnad.
Båda önska samma resultat. Kvinnans befallning blir
väl ej genast åtlydd, men barnets tanke förmörkas ej,
mannen blir väl genast åtlydd, men dock mest af fruk-
tan, han kommer ej barnet närmare. Ty i tonen ligger
mycket.
FRÅGOR.
121) Hvilket barn är snålast? Det som strax äter
upp de godsaker det erhållit, eller det som spar dem
i veckotal? Frågwvis.
122) Hvaraf kommer det sig, att ett så stort antal
framstående män — att ej säga flertalet — varit lat-
läsare, ’erkändt dåliga elever i skolan. Frågwis.
123) Hvilka äro sällsyntare fåglar: Svarta svanar?
Hvita korpar? eller trogna äkta män? Frågvis.
124) Hvad är bättre att ha, en fågel i hand »som
med’sin näbb hackar den fängslande handen blodig,
eller tio fåglar i skogen» som med sin sång, sitt kvit-
ter om morgonen rycker oss ur den mörka nattens
famntag? Frågwis.
125) Frågar härmed huru medlet för utrotande af
mjell i n:o X bör uppfattas? Skall borsten vara våt
af karbollösningen när håret borstas? Är det möjligt
få en utförligare beskrifning af ofvannämnda »medel
för utrotande af mjäll» under rubriken »För hemmet»,
vore undertecknad tacksam. (Så snart som möjligt.)
Lydia Walmqvist.
126) Kan råd gifvas huru rengöra hvita badkar.
Det från kranen neddroppande vattnet lämnar fläckar
efter sig, antagligen rostfläckar. Husmoder.
127) Huru skola svampar bäst rensas, åsikterna
äro så olika? Och huru anrättas svamp bäst? ?
128) Huru erhålla smör i dessa tider? ?
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
