Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH HEMMA
NÄR BÖRJAR MAN BLI GAMMAL?
En fråga, som sysselsatt alla tiders forskare.
framgång undersökts af de lärda — de må nu
vara morfologer eller biologer — som frågan,
när man fysiskt och psykiskt kan tala om ålder-
domens inträdande. En historisk öfversikt öfver
de olika åsikter, som under tidernas lopp gjort sig
gällande härom, kan så länge saken är oafgjord
vara af lika stort intresse som alla lärda teorier.
Hippokrates förklarade 70-årsåldern vara ålder-
domens inträde. Narro däremot ansåg 60 år vara
gränsen, och efter hans tid voro i Rom alla öfver
60 år befriade från offentliga uppdrag. Solon be-
tecknade 28 år som tiden för den kroppsliga kraf-
tens högsta utveckling. Aristoteles beräknade att
lifvets höjdpunkt rent kroppsligt ligger mellan de
30:e och 35:e lefnadsåren, men att den andliga
kraften koncentreras till det 49:e lefnadsåret.
Den amerikanske forskaren Osler fann vid sina
undersökningar höjdpunkten ligga mellan 25—40
år. Till bevis för att krafterna börja aftaga redan
I: problem har under alla tider med så föga
efter 40 år framhöll han, att alla upptäckter och
uppfinningar af stor betydelse gjorts af män un-
der 40 år. Denna teori kan man emellertid om-
kullkasta med att peka på t. ex. Michelangelo,
3oethe och Humboldt.
Också rent kroppsligt är nog en bestämd gräns
omöjlig att fastställa, då detta försvaras däraf, att
olika organ åldras vid olika tidpunkter. De mest
karaktäristiska tecknen på ålderdom äro ju afta-
gande af synen, muskelkraften och minnet. Men
inte ens härvidlag låter en viss tid fastställa sig.
Atleten öfver 35 år uppgifves i allmänhet vara
oförmögen till större kraftprof. Inom den engelska
industrien däremot har man ej konstaterat något
nedgående af krafterna förrän efter 40 å 50 år.
På det andliga området kan man säga, att för-
mågan att producera egna idéer aftar senare än
förmågan att tillägna sig andras. Omdömesför-
mågan är den själsförmögenhet, som längst bibe-
hålles.
sjocjo cf fa fö of of oja cf of of oja cfo cfa cf fa oja of cf fo ef of cf cf cf of cf cf of cf fo fo fa fö fö fo cf of of cf of cf fö cf cf cf cfe oja fa fa fa cf fö cf of cf cf fö fa fa fö fo fö fo fo fa fo fo fo fo cf cf fö
ÄR TOBAK
n känd läkare har nyligen i en tidskrifts-
afhandling uttalat sig om tobaken »från
medicinsk ståndpunkt», Hans uttalanden,
som dels äro byggda på hans egna, dels
på andras undersökningar, äro väl värda att läggas
fram till begrundande.
Det har t. ex. påvisats, att röken från den för-
sta hälften af en cigarr innehåller mindre nikotin
än röken från den sista hälften, Innehåller hela
cigatrren: 8,75 procent nikotin, finner man 5 pro-
cent eller ännu: mera i den hälft, som är kvar
när den första hälften är rökt. Om man blott
nöjer sig med att röka halfva cigarren, är detta
altså ingen oförlåtlig slösaktighet, utan blott en
försiktighetsåtgärd, då man på detta sätt blott
får en tredjedel af hela cigarrens nikotinmängd
i sig.
Mottagligheten för nikotinförgiftning är högst
varierande, i ’det att en del personer kunna röka
både starka och många cigarrer ända från sin
ungdom och in i ålderdomen utan att någonsin
må illa däraf, under det att andra däremot blott
efter några års måttligt rökande bli alldeles för-
störda af nikotin. En nikotinförgiftning verkar
både på nervsystemet och på blodomlopps- och
matsmältningsorganen. De första äro de vanli-
gaste och bestå i hufvudvärk, sömnlöshet, ihål-
lande nedstämdhet, försvagandet af minnet och
SKADLIG?
darrning i händerna. Många yngre rökare måste
ofta kämpa med en kronisk trötthetskänsla, hvil-
ken gör dem slöa och föga upplagda för arbete.
Flere ansedda läkare ha tillika af gjorda erfaren-
heter lärt sig, att tobaksrökning mycket ofta fram-
kallar och påskyndar åderförkalkning. Sympto-
men äro ångestkänslor, hjärtklappning, andnöd.
Man får inte tro, att nikotin är det enda gift
som döljer sig i tobaken. Det finns åtskilliga, till
som tt. ex. blåsyra och kolsyra, men de förekomma
i så små mängder, att de knappast spela någon
roll. Nikotinen är hufvudgiftet, och lustigt nog,
behöfver man inte en gång röka tobaken för att
få den i sig. Man har exempel på, att smugg-
lare, hvilka gömt tobak under sina kläder, ge-
nom huden blifvit nikotinförgiftade.
För att inte gifva tobakens motståndare en
allt för stor trumf på hand, skola vi sluta med
ett par vänliga ord om tobaken.
Det är vetenskapligt bevisadt, att tobaksrök-
ning kan ha ett gynsamt inflytande på muskler-
nas arbetsförmåga. Fyra till åtta cigaretter kunna
sålunda öka arbetsförmågan. Man ser ju äfven
af förhållandena i löpgrafvarna, hur svårt solda-
terna ha för att undvara sin tobak, hvilken låter
dem bättre utstå kroppsliga och andliga strapat-
ser, liksom den försvagar känslan af hunger, törst
och trötthet.
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
