Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTE OCH
byggnadsmaterialet och, urståndsatt att frigöra
sig, ömkligen omkommer.
flere sådana halffärdiga bon med sitt lilla döda,
fastsmetade fågellik.
Beröfvad sitt första bo, skyndar svalhonan att
börja det andra. Hvarken
till form eller färg kan detta täfla med det förra.
Jokum visade mig
Men tiden hastar.
Det gelatinartade bindeämnet förekommer spar-
sammare, färgen är dunklare och proportionerna
gifva mycket öfrigt att önska. Dock är detta bo
ännu ätbart och lämpar sig hvad prisbillighet be-
träffar bättre för fattigmans börs.
Då nu äfven detta fråntages den lilla frun, för-
lorar hon tålamodet.
till maken som under de tvänne byggnadsperio-
derna lefvat herrans glada dagar.
gräla och larma. »Bygg
Förargad vänder hon sig
Man hör henne
själf åt dina barn säger
hon. »Hvarför skall jag ensam träla för familjen!»
Och hvad gör icke en äkta man för husfridens
skull. Under hustruns iakttagande och hånfulla
blickar går han till verket. Han samlar tillhopa
stickor och strå, sjögräs, lera och mossa och sme-
tar samman ett illahopkommet, klumpigt bo. En
ömklig ersättning för lilla fruns prydliga. ’ Miss-
nöjd är hon; Man hör Henne gnata och gräla.
Smekmånaden är slut och förbytt i hvardagslif-
vets triviala enahanda. I alla fall får hon åtnöjas
med det hem ma-
ken
ställt
Han förmår icke
iordning-
åt henne:
bättre. Moders-
plikterna
trängande.
till fyra,
spräckliga
äro
Tre
hvita
ägg
lägger hon och
rufvar dem tre
veckor. Och så
börja näringsom-
»Boet
håller med möda
sorgerna.
till dess ungarna
äro flygfärdiga,
faller bort
vid första ovä-
der,
— Allt detta
och
Strändparti,
HEMMA
och mycket mera berättade mig den gamla Jo-
kum. Och som han tnder en hel människoålder
sysslat med svalbohandel, hade jag ingen anled-
ning att tvifla på hans ord.
Insamlandet af svalbona är ett lika mödosarnt
som farligt arbete. Uppifrån klippkrönet ned-
firas kinesen — ty sådana användas mest vid skör-
den — i hålorna. i Kring halsen bär han fångst-
I handen håller han den skarpa knifven.
Ett vid armen fästat snöre tjänstgör som signal-
och nödlina. Hans stol utgör ett vid repet fast-
surrat bamburör.
korgen.
Omsvärmad af de uppretade
fåglarna går han till verket. De hota hans ögon,
flaxa honom i ansiktet och försvåra hans arbete
på alla upptänkliga sätt. Därunder gäller det för
honom att med ett hastigt snitt lösskära boet från
sitt fäste.
det förlorar en stor del i värde.
Ett felgrepp, en sönderskuren bit och
Ty endast hela
och felfria behaga de sina bortskämda afnämare.
Ett ryck i signallinan, och insamlaren förflyt-
tas från ställe till ställe. Eller han hissas upp med
fylld korg.
brister af ålder och skröplighet eller sönderskäres
I så fall stör-
Så-
Man glömmer att på förhand
Ifall icke repet som uppbär honom
af en hvass, utstående klippkant.
tar mannen i djupet för att aldrig uppstå.
dant händer ofta.
Österlänningen är vårdslös
undersöka repen.
och dessutom fatalist. Är han af ödet förutbe-
stämd att gå under, hjälper inga försiktighets-
matt.
Mot aftonen sorteras bona.
Så lyder hans resonemang.
De inpackas om-
sorgsfullt och föras redan samma natt med
djonker (båtar)
till Bankok, för
att fortsätta med
turbåtarna = till
Kina. I »mid-
tens rike» värde-
ras de högt för
sin välsmaklig-
het: Dem til;
skrifvas äfven
vissa medicinska
egenskaper, isyn-
nerhet vid nerv-
Äf-
ÅR NN ven i Siam gifvas
de åt sjuka.
sjukdomar.
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
