- Project Runeberg -  Ute och Hemma. Illustrerad tidskrift /
242

(1916) Author: Hanna Rönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTE OCH HEMMA

DÖDA HAFVET.

Sjön, hvars vatten är saltlake.

deligen nedåt — nedåt går det genom glödhet,

gul sand mot en af världens märkligaste före-

teelser, , Palestinas ödsliga, döda sjö. Blott en

grästorfva eller litet krotonsnår här och hvar vid
vägen afbryter enformigheten, och slutligen för-
svinna äfven dessa sista enkla former af växtlif. Först
då vi ha kommit öfver 300 meter under medelhafvets
yta och omkring 1,300 meter under Jerusalems hus-
tak, stå vi vid »Döda hafvets» kala strand. Blå och
klar som himmelens spegelbild ligger sjöns yta badad
i sol, så att den skär i ögonen, och vada vi ut i dess
inbjudande klara vatten, skär det i huden, som om
tusentals små nålar prickades in i porerna. Den
minsta hudlöshet kännes som ett öppet sår, som det
skrapas i. Som om vi brände oss på vattnet, skynda
vi åter upp i den gula, glödande sanden. Ett ögon-
blick därefter äro våra fötter torra, men otaliga små
saltkristaller glittra och gnistra på huden. Då erfara
vi, hvad vi visserligen visste, men aldrig riktigt tänkt
öfver, att »Döda hafvet» icke är en sjö som andra sjöar
i världen, utan en gryta med saltlake. Grytan är
75 km. på det ena hållet och 15 på det andra, och den
har den för en soppgryta högst olämpliga egenska-

pen att hur mycket som än fylles på den, blir det
ständigt lika mycket i den. Oaktadt »Döda hafvet»
icke har något aflopp och oaktadt det hvarje dygn
genom Jordans flod får så mycket vatten tillfört att
dess yta under andra förhållanden skulle höja sig
cirka 13 mm., är dess vattenstånd oföränderligt det-
samma. Orsaken härtill är den torra och varma luf-
ten, hvilken åstadkommer en afdunstning, som nog-
grannt motsvarar tillförseln af nytt vatten. »Döda
hafvets» vatten innehåller 25—26 proc. salt, och hvar-
ken växter eller djur kunna trifvas i dess närhet. En-
dast turister och deras förare besöka sjön, och för
dessas bekvämlighet ha några araber uppfört en hydda
af rör, 1 hvilken man kan få kaffe, apelsiner, friska
dadlar och andra enkla förfriskningar, hvilkas pris
står i omvändt förhållande till omsättningen. En
apelsin kostar sålunda uppemot I kr. Man får snart
nog af »Döda hafvet». Har man blott sett detta märk-
liga fenomen, är man tillfredsställd.. Och färden från
Jerusalem och tillbaka igen kan med lätthet företa-
gas på en dag med en af de små hästar eller åsnor som
arabförarna hyra ut för en tio kronor.

| fm fm Öm Gö af nm fa 6 nm fm fn fm famn fm fin fö mb mn fam döm fem fö fon (om fem fem fm fm fm öm fm fam fom fä Som fom am fm fm jön fom fö fen (em fon fom fm fen fm fm mf mm fm fn fn fan (mn fn fn fn fn för fn fen fan fn mfl

SKÖNHET FÖRR OCH NU.

gamla tider var täflan mellan skönheterna myc-

ket stor, och alla recept på medel, som använ-

des för att hjälpa upp utseendet, höllos mycket

hemliga, så att endast de få utvalda skulle få
nytta af dem. Dessa skönheter vissnade fort, och
deras hemligheter dogo med dem. Det lämnades åt
våra dagars skönhetsprästinnor att finna ut, att den
varaktiga skönheten är något mer än hvad som sme-
tas utanpå och beror ej på några få väl applicerade
kosmetiska medel, utan på en god hälsa.

Nutidens kvinna kan ej se bra ut utan att vara
stark och frisk. Svaghet är inte längre modärn. En
god, väl utvecklad fysik är första hemligheten i skön-
hetsläran. Det är inte längre nödvändigt att »lida»,
som fransmännen ansågo, för att blifva vacker.

Tidandet är egentligen den värsta ödeläggaren af
skönheten. Här talas ej om det lidande, som härle-
der sig af allvarlig sjukdom eller af förlusten af för-
mögenhet och vänner. Här menas det lidande, som
fransmännen syftade på — nämligen att inklämma
kroppen i trånga korsetter, som åstadkom den förr
så modärna getingmidjan, att pina foten smal och
liten och alla de regler och band, som modet pålade.

Nu för tiden är det lyckligtvis litet annorlunda,
och det erkännes ganska allmänt, att de, som önska
taga sig bra ut, måste veta, hur man skall sköta sin
hälsa, Den kvinna, som önskar en silkeslen hy, må-
ste veta, att hon kan ej få det, om hon lider af dålig
matsmältning, att hon måste vara klok och förstån-
dig i mat och dryck.

Nutidens kvinna vet äfven, att om hon vill ha
en graciös figur, måste hon betala priset därför ge-
nom regelbunden och väl vald gymnastik eller an-
nan motion, att hon måste med noggrannhet ordna
sin diet, så att hon å ena sidan utan att svälta sig
och å den andra utan att skada sig själf genom att
anlita medikamenter och humbugsmediciner, för-
hindrar uppkomsten af vanprydande fettbildnin-
gar.

Hon vet, att hon måste lära att uttrycka sig med
lätthet och behag och utan själfmedvetenhet; att
hon ej bör snegla med ögonen, förvrida sina drag,
smila och grina, utan måste förstå att behärska an-
siktsmusklerna, så att de väl och behagligt uttrycka
hvad hon har att säga.

FER FRA ATA HA IFE HIHI TAI Noble rond rk td ren år rr

242

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utehemma/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free