Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byn bland bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’-.’.. . ’ ;
’ , ’/" ’’’i* »i
32
«Ni, min ärevördige vän, har sett så djupt», invände
ge-heiriierådet lifligt, «och jag fullständigar den
upplysning, ni gifvit oss, med Mullers egna ord; han
sade nämligen för en stund sedan, då han talade om er:
’Hvad skulle väl vi förmått, om han hade varit emot
oss?’»
«Låtom oss lemna detta ämne», svarade den gode gubben
leende, «och gå fram, ty, som J sen, vännen Krauss
vänder just nu om nummerlapparne och gör utställarnes
namn synliga.»
Det var, som om en lefvande gnista hade fallit i
åskå-darnes allt jemt växande massa,’ ty alla trängde
sig fram till de nu bekantgjorda namnen.
»Således var det för detta ändamål, som du i våras
släpade ihop en sådan ofantlig massa grankottar?»
skållade det tätt invid våra vänner mot en ung man,
som skrattande gömde sig i ett hörnskåp, hvilket
helt och hållet var luftigt sammansatt af grankottar
uppradade på starka snören, så att det nästan hade
utseende af en jettestor fiskkropp.
«Ja, jag tycker, att den friska hartslukten skall
hålla detta klädskåp fritt från mal», svarade till
allmän munterhet tillverkaren inuti skåpet. Han
framkom snart åter och medförde ur dess inre allehanda
andra arbeten, som samteligen voro förfärdigade af
tall- och grankottar..
Keinhard var helt förtjust häröfver och utropade
jublande: «Hej, här hafva ju ändtligen mina favoriter
kommit till heders! Huru mången gång har jag icke i
skogen tagit upp grankottar från marken och njutit af
att betrakta deras sköna spirallinier. Alltid har det
förefallit mig som om mångahanda saker borde .kunna
göras af dem; och här har jag det nu för ögonen. Se
blott, huru präktigt hopsatta dessa pelarkapiteler
äro, hvilka skulle taga sig förunderligt väl ut på
stolparne till de nu åter nymodiga sänghimlarne! Och
se här, denna gardinhållare passar ju förträffligt
i en trädgårdssalong.»
Kottkonstnären fasttog nu Krauss’ begge gossar, som
just skyndade förbi, och förde dem till sitt skåp,
hvarutur ban ytterligare framletade någonting, som
väckte ett allmänt skratt. Det var en högst komisk
samling af menniskor i djurskepnad, föreställande en
krokodiljagt, hvartill äfven kottar jemte i lämplig
form vuxna knöliga rötter hufvudsakligen blifvit
begagnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
