Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byn bland bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,.;%
"V, -^.’– ’: ^V";’1":. ’. t* " :
".."..’:’’ ;.’ ’ ’\. -’J **’-. r\ ’’ ’
^’’^^^^c^fe
38 ^
Geheimerådet och Keinhard måste jemte Brunk, Muller
och Faber qvarstanna öfver middagsmåltiden, hvilken
i början intogs i tystnad, emedan alla kände en viss
trötthet; endast upphofe-mannen till det hela, den
lugne Muller, förblef sig lik.
Sedan likväl samtalet ändtligen ånyo kommit sig i
gång, uppehöll sig geheimerådet länge med det bildande
elementet i hvad han hade sett, ty, såsom vårdare af
folkundervisningen, intresserade honom detta framför
allt.
«Det är fullkomligt onödigt», sade han tvekande, men
ur stånd att tillbakahålla sina tankai*, «att ännu
engång återkomma till det faktum, att den gemensamma
sträfvan, hvars resultat jag nyss sett, utöfvat
en i sedligt hänseende välgörande inverkan på er
arbetsklass. Jag beder, att ni icke måtte taga denna
fråga såsom uttalad, ty ett besvarande skulle nästan
innebära, att jag förnärmat er. Det kan ju icke vara
annat än sedligt bildande, då män lika eder besluta
sig för att förena sig med folk af lägre klasser i
nyttig och glad sträfvan. Jag har ju af den samlade
mängdens lugna och värdiga hållning sett, att i den
lefver något, som jag ännu aldrig funnit sådant på
landsbygden. Och ändock finner jag icke heller de band
lossade, hvilka vidmakthålla ståndsskillnaden, som
existerar här likasom allestädes. Ja, ja», tillade han
tankfullt och mera för sig sjelf, «bildning är aldrig
farlig. Jag har aldrig vågat tänka det så bestämdt
som i dag, - men tänkt det har jag ändå alltid.»
Han märkte icke det leende, som hans sista ord
framkallade på hans grannes, Krauss’ ansigte. Men
på annat sätt uppfattade kyrkoherden dem. Vänd till
geheimerådet sade han:
«Jag gläder mig åt denna bekännelse, ty eder
samhällsställning gifver er kanhända makt att göra
densamma fruktbärande; jag förstår äfven, hvarför
ni ständigt återkommer till detta ämne, och svarar
derför på er återtagna fråga, utan att, såsom ni
fruktade, derigenom lägga er en förnärmelse mot oss
i munnen. Jag svarar er med Ovidii ord ’didicisse
fideliter \
artes emollit mores nec sinit esse feros’, * hvilka,
icke passa j bättre på någon ’ars, än på
naturvetenskapen. I er samhällsställning och
sådana som bildningsförhållandena för närvarande *
’
* Att hafva troget inhemtat vetenskaperna mildrar
sederna och hindrar dem att blifva råa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
