- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
93

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas grönska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93

som de ofta undergå; ty då färgämnet befinner sig i
cellsaften, och kenriska omsättningar lätt försiggå
i vätskor, så underlättas äfven den ena färgens
öfvergång till en annan i t. ex. ett blads" hela
cellmassa, hvaremot denna färgvexling skulle vara
förknippad med vida större svårighet, om färgen
tillhörde sjelfva den fasta cellhinnan. Djurens
färger, åtminstone i deras yttre beklädnad, hafva
sitt säte mer i fasta delar. I samband härmed står
det, att djurens färgdrägt är mera beständig, men
växternas vexlande och föränderlig.

De växtfärger, hvilka, enligt hvad nyss sades,
utgöra flertalet, hafva sitt säte i cellsaften och
äro antingen upplösta i denna, eller hafva de formen
af utomordentligt små korn, som simma i den färglösa
cellsaften. Till det sednare dagfet hör bladgrönt,
ehuru man hos många växter icke finne* det i form af
tydligt utbildade korn, utan som en.formlös slemmig
massa; såsom en fullständig lösning i cellsaften har
man emellertid aldrig träffat det.

Vi veta alla, i hvilka växtdelar bladgrönt
allramest förekommer, nämligen i bladen och
bladartade bildningar, såsom stipler och skärmblad,
fjäll, foderblad, i barken på spädare eller yngre
stambildningar, med ett ord i allmänhet i sådana
delar, som stå i full lifskraft och utsatta för
ljuset. Men äfven i andra lager af cellväf förekommer
det, t. ex. under björkens snöhvita näfver i det
närmast under denna följande, saftiga barklagret på
stammar, som redan äro temligen tjocka.

Bladgrönt finnes hufvudsakligen i sådana celler,
hvilka icke äro mera betydligt utsträckta’ i
njigon af de tre rigtningarne (längd, bredd och
tjocklek). Långsträckta celler, hvilkas längd är många
gånger större än vidden, eller de af flere celler
bildade rör, som kallas kärl, innehålla mindre ofta
eller icke alls något bladgrönt och öfverhufvud inga
andra inom dem sjelfva bildade ämnen, utan tjena .mera
till att fortleda de af andra celler bildade eller
utifrån upptagpa safter och äiirien. Klorofyllkornen
äro än temligen regelbundet rundade och alla i
samma cell sinsemellan temligen lika, än åter af
oregelbunden form och olika storlek. De ligga antingen
så talrika i en cell, att de nästan uppfylla den,
eller _ ock innehåller en cell endast några fä;
stundom sluta de sig till insidan af cellväggarne,
eller äro de hopade mera i cellens midt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free