Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alprosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
andra hösten och ligga sedan vissnade på marken under
de sällan mycket mer än fotshöga små buskarne, hvilkas
stam på tjockaste stället sällan blifver fingertjock
och ännu vid åtta års ålder icke är mycket tjockare
än spolen i en korppenna. Stam och grenar äro knotigt
ojemna af ärren efter de affallna bladens fästpunkter
och beklädda med en askgrå bark.
En vacker blomma bör ju äfven vara välluktande. Men
alprosen har ingen lukt och är icke destomindre en
vacker blomma. Det finnes knappt i hela verlden något
skönare än en med mångtusende blommor öfversållad
alpros-säng. Nej, så stora äro inga trädgårds-sängar
- fålt passar här bättre. Likasom i våra skogiga
bergstrakter ytor af åkrars storlek äro ensamt
betäckta med blåbärs- eller ljungris, så är det ock
i alperna med alprosen; hon växer der i sådan mängd
och så tätt, att hela fåltet glöder i mörkt rosenröd
färg.
Derjemte är alprosen en rigtig pionier för alpernas
blom-verld. Då de smältande snöfältens kanter allt
mer och mer rinna bort och draga sig tillbaka, så
uppreser i och med detsamma den derigenom befriade
alprosskogen sina toppar, för att skyndsamt slå ut
sina väntande knoppar. Hvem är det väl, som sett
detta, och icke blifvit hänryckt af att omedelbart
invid den kalla snökanten skåda det varma lifvet,
alprosornas glödande färgprakt.
Häraf kommer sig att blommande knippor af alprosor
kunna bjudas dem, som resa i Schweiz, under hela
resetiden ända till långt in i September. Det är
de våghalsiga vallpojkarne, som anskaffa dem. Allt
som snöfältens bortsmältande kanter draga sig allt
längre och längre tillbaka, klättra de allt högre och
högre efter och finna alltjemt blommande alprosor,
hvilka dittills måst vänta på sin befrielse och sin
blomningstid.
Men det är två arter af alprosor, som växa i dessa
snöiga trakter. Den andra kallas den rostbruna
alprosen, Rhodo-dendron ferrugineum L., med (på
undre sidan) rostbruna blad. Hon är ganska lik den
förut beskrifna, men till alla delar något större
och kraftigare. Den mycket liknande blomman har en i
violett dragande rosenröd fårg, är mera kortskaftad
och har korta flikar på blomfodret; äfven sakna
blomskaften den täta hårighet, som för den förra är
att tillägga som ett ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
