Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stärkelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
uttryck i sig innefattar vilkoren för mensklig
tillvaro och sträfvan. Skalden skulle i dag säkerligen
icke klaga öfver den ’sina gudar beröfvade naturen’,
utan med vetgirigt deltagande låna oss sitt öra, då
vi nu för en gång gå att med kunskapssökande blick
utforska kärnans kraft.
Såsom vi i flere andra fall funnit, så ligger äfVen
här redan i folkets uttryckssätt, som gått före
vetenskapens rön, en djup sanning, då enligt detta
uttryckssätt ordet bröd kort och godt betecknar
de materiella vilkoren för vårt lif i alla deras
otaliga former. Ty få äro de födoämnen, som i högre
grad än brödet i sig förena de ämnen, som tjena till
vår näring.
Vi veta alla, att näringens ändamål är, att
lemna ämnen till utbildande och förnyande af
alla kroppens delar, och att derför alla våra
födoämnens näringsvärde beror af deras större
eller mindre rikedom på sådana beståndsdelar, som
genom matsmältningen lätt kunna förvandlas till
beståndsdelar i blodet, genom hvilket sedermera
alla nybildningar och ämnesomsättningar i vår kropp
åstadkommas.
En jemförelse mellan blodets och näringsämnenas
kemiska beskaffenhet gifver derför en måttstock, om
också icke den enda, för bedömande af dessa sednares
större eller mindre värde. En dylik jemförelse visar
oss, att den kemiska sammansättningen af godt bröd är
sådan, att det, med jemförelsevis ringa tillsats af
andra ämnen, kan nära och uppehålla krafterna bättre,
än de flesta andra födoämnen förmå.
Vid sädeskornens söndermalning vinna vi, såsom den
till massan öfvervägande delen, mjöl samt en återstod
af kli. Nu är det icke vår mening att utforska, huru
mänga slag af kemiska beståndsdelar mjölet till vårt
bröd innehåller eller hvilket olika näringsvärde
desamma hafva. Vi vilja denna gång endast betrakta
en kemisk förening, som icke blott i mjölet eller
snarare i sädeskornet, utan äfven i många andra
näringsämnen ur växtriket spelar en så stor roll. Den
heter stärkelse eller amylum. Man har länge trott,
att stärkelsen - och kanske står dess namn i samband
med denna tro - i och för sig har ett synnerligen
stort näringsvärde, såsom potatisens snart sagdt
för-gudning bevisar. Men hvarken är potates något
så värderikt födoämne, som den fattige tror eller
snarare måste tro, och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
