Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
s. k. porerna, hvilkas storlek, såsom bekant är,
för ekvirke är så utmärkande.
Vidare se vi på vår figur strålformigt från märgen
tvärsigenom vedlagren utgående linier, hvilkas
vetenskapliga benämning märgstrålar vi således finna
fullt berättigad, ty åtminstone så länge som grenen
eller stammen ännu är smal, sträcka de sig alltid
från märgen till barken, men längre fram, då stammen
tilltager i tjocklek, uppstå äfven i vedens midt och
yttre lager kortare märgstrålar, hvilka, hfliva samma
strålformiga rigtning som de ursprungliga. Hos ekveden
äro märgstrålarne gulaktigt hvita och mer ljusa
än den öfriga veden, ehuru vår bild endast kunnat
återgifva dem såsom svarta linier. Allt det, som
enligt vår fig. hos veden visar sig hvitt, utgöres af
vedceller eller vedens hufvudmassa, i hvilken derjemte
en mängd utomordentligt fina rör, kallade kärl, äro
inströdda. På fig. l kunde de i anseende till den
svaga förstoringen (omkring 5 gånger) och deras egen
ofantliga litenhet i tvärsnitt icke framställas. Men
på fig. 3 skola vi genast kunna urskilja dem.
Vedcellerna utgöra hos alla våra trädslag vedens
öfvervägande stora hufvudmassa. De äro utdragna
i stammens och grenarnes längdrigtning. hos hårda
och tunga trädölag tjock-väggiga, hos lätta och lösa
tunnväggiga. I tvärsnitt kunna de, äfven med en skarp
lupp, knappt eller icke urskiljas.
Utom hos tgjlen, granen, lärkträdet, idgranen och
enen - hvilkas ved alltid är sammanfogad af endast
vedceller - finnas "hos våra öfriga trädslag
inbäddade i vedens Cellväfnad såkallade kärl,
som äro fina rör, ursprungligen uppkomna genom
förändring af cellrader. Dessa kärl äro hos en del
trädslag sä vida, att man med obeväpnadt öga kan på
ett tvärsnitt upptäcka dem i form af fina hål; näst
efter eken hafva isynnerhet asken och almen ganska
vida kärl. Det är dessa, som man i dagligt tal plägar
kalla vedens porer.
Vi betrakta" nu ekvedens klyf-yta, i det vi af vår
lilla qvist utklyfva en kilformig kloss och skära
den sådan, som fig. 2 visar. Vi se nu tre olika
ytor. Upptill den trekantiga delen af tvärsnittet
(and-träet, såsom arbetare i trä kalla det); framtill
k ly fy t a n, och till höger på den nedre hälften
den ännu qvarsittande barken, som upptill är jemte
2 årslager af veden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>