- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
128

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru och efter hvilken plan bygger snäckan sitt skal?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

endast kunna bygga från insidan, så måste de först
göra i ordning det yttersta eller finputsningen och
först derefter anlägga den inre kalkmuren. Den förra
är likväl blott en tunn hinna, jemförlig med vårt
skeletts benhud. Denna hinna, som kallas öfverhud
eller epidermis, är det, som gifver snäckskalen
deras glans och färgton; och från döda snäckors skal
lossnar hon merendels genom förvittringen. Sjelfva
skalets färg samt band, flackar och andra teckningar
på detsamma ligga hos våra snack-arters skal alltid i
sjelfva kalkmassan och gå derför icke med öfverhuden
förlorade,

Hos våra flesta land- och nästan alla, våra
sötvattens-snäckor är öfverhuden glatt och glänsande;
men det finnes några få, hos hvilka den är tätt,
men likväl i regelbundna rader, besatt med små hår
eller fina borst.

Detta snäckskalens byggande kan man lätt iakttaga
under våren och försommaren. Man finner dervid, att
den sist till-bygda delen af skalet alltid är mycket
tunn och bräcklig och i yttersta kanten till en början
blott består af öfverhud, hvilken ännu saknar sitt
kalkun^erlag.

Innan vi närmare betrakta sjelfva byggnadsplanen,
fråga vi, huru snäckan börjar bygga sitt skal, och om
hon födes utan sådant. Vi veta redan, att snäckorna
äro födde husegare. De, som födas såsom lefvande
ungar, komma med ett litet skal till verlden; de,
som läggas såsom ägg, framkrypa med ett litet skal ur
ägget. I fig. 12 a se vi ett ägg, innehållande ett
verkligt kalkskal, i naturlig storlek; förstoradt
och öppnadt visar oss b detsamma, och der se vi det
förtorkade och derför icke synliga djurets lilla
skal. Fig. c är det ur ägget framkomna skalet.

Förrän vi gå vidare, skulle jag vilja råda läsaren,
att, om icke snö förhindrar det, genom gräfning i
jordytan under en tät häck eller en buske framskaffa
någon af våra större trädgårdssnäckor, HeliXj ur dess
vinterqvarter och döda henne i kokande vatten. Efter
-några få minuter har bandet, medelst hvilket djuret
var fastväxt vid spindejpelaren inuti skalet, lossnat,
och man kan nu med en krökt nål lätt utdraga djuret
ur skalet, om man kringvrider det. Man får då se,
att djuret uppfyller hela skalet och har alldeles
samma form, som detta. Det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free