Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru och efter hvilken plan bygger snäckan sitt skal?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
ket måste derför, då mynningen genom skalets ’tillvalt
blifver allt vidare, sjelf alltjemnt i motsvarande
grad blifva större, och i följd häraf måste det
ställe på djurets fot, hvarvid locket är fastväxt,
äfvenledes hafva kalkafsöndrande körtlar.
Naturligast försiggår nu denna lockets fortgående
tillväxt - såsom äfven hos några slägten är fallet -
vid hela dess omkrets, så att ett sådant lock erinrar
om en tvärskifva af en trädstam med dess utomkring
hvarandra befintliga årsringar. Ett sådant har den
i fig. 9 afbilda Bythinia tentaculata, hvilken den
gamle Schlotterbeck benämnde dörrvaktare (janitor),
emedan hon lika varsamt öppnar, som hon med blixtens
hastighet tillsluter sin dörr, så snart hon blifvit
det ringaste skrämd. I fig. 9 a se vi locket med sina
tillväxtringar afbildadt i förstorad skala.
.Bredvid detta nära till hands liggande tillväxtsätt
måste ett annat förefalla så mycket egendomligare, som
vår skarp-’sinnighet svårligen skulle kunna utfundera
något sätt att bringa en äggrund yta att tillväxa
endast åt en sida och likväl alltjemnt bibehålla sin
-form. Detta lockets sätt att tillväxa grundar sig
också på en högst egendomlig lifsverksamhet hos det
byggande djuret. Tillbyggnaden försiggår alltid blott
på de två femtedelar af lockets omkrets, hvilka ligga
vända mot skalets axel på venstra sidan om mynningen,
hvarest alltjemnt ett svagt krökt och kilformigt
litet stycke tillsättes. Då nu denna tillväxt alltid
eger rum på detta ställe, så borde egentligen locket
snart komma att antaga en annan form, som icke vidare
passade in i mynningen, så framt locket vore orubbligt
fastväxt rid dj-ufets fotända. Men detta är just hvad
locket icke är, utan det vrider sig oafbrutet, ehuru
vida långsammare än timvisaren på ett ur, omkring sin
axel och åt samma håll som visaren på uret. Likväl
är locket fastväxt vid foten, och dess vridning kring
vidhäftningspunkten förutsätter en högst märkvärdig,
oafbruten, vridande lifstiraft i den väfnad, som
binder det vid foten. Denna det tillväxande lockets
vridning kring sin axel måste hafva till följd, att de
nybildade delarne ordna sig i spiral, såsom vi se på
den förstorade figuren 10 a. Det finnes snäckarter,
hvilkas lock på detta sätt hafva vridit sig 5 till
7 gånger omkring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
