- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
148

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växa stenarne?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

hafva någon kristallform, så har likväl deras
inre massa, likasom fallet är med hvitt socker,
en kristallinisk sammanfogning. Hos droppstenarne
kan en jemförelse med djurens växande åtminstone så
till vida komma i fråga, att förloppet är långsamt
och oafbrutet.

Många, särdeles heta, källor innehålla så mycket
af upplösta mineralämnen, att de i sin väg lemna
efter sig dylika i fast form. Om Karlsbader-sprudeln
är detta allmänt kändt. Den bekanta sprudelstenen
är alltid sockerlik, d. v. s. kristallinisk, i sin
inre massa, uti hvilken glänsande, i alla rigtningar
liggande ytor kunna urskiljas. Den är så att säga en
tät och hoppackad gyttring af små kristaller, hvilka
vid sin uppkomst icke haft tillräckligt utrymme,
att fritt utbilda sig, och derför sammanväxt med
hvarandra.

Det gifves många slag af stenar, som förhålla sig
på ett likartadt sätt. Sådana äro t. ex. gråsten,
alabaster och många slags kalksten. De benämnas
kristalliniska.

Men många hafva uppkommit af bottensatsen ur
stora vattensamlingar. Så är fallet med sandstenar,
skiffrar och Irita. De pittoreska sandstensklipporna
i sachsiska Schweitz äro qvarlefvor af bottensatsen
ur ett stort haf, som i forntiden betäckt en del af
Europa. Ur det afsatte sig under årtusenden dessa
sandmassor, som sednare hårdnade till fast sten.

Kunna vi nu förnuftigtvis vänta, att ett stycke
sandsten skall kunna växa i åkern? De vilkor, om
hvilka vi just nyss tagit kännedom, äro ju der alls
icke forhanden. Kan ett stycke gråsten blifva större,
eller kunna gråstensstycken bildas i åkerjorden? Vi
hafva nämnt, att gråstenen är en kristallinisk
bergart, och hans uppkomst förutsätter då närvaron
af en lösning, en gas eller en smält massa, som
lika litet förefinnes i åkerjorden, som i ett sedan
årtusenden redan färdigt gråstensberg.

Under dessa - betraktelser måste en olikhet med
djurens och växternas växande hafva väckt vår
uppmärksamhet. Kristallbildningen försiggår genom *
utvändigt skeende aflagring af en fullkomligt likartad
massa. En alunkristall innehåller endast alun, ön
svafrelkristall endast svafvel. Förstoras kunna båda
endast genom en ny aflagring på deras utsida af samma
ämne, hvaraf de redan bestå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free