- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
154

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parnassia - Mikroskopiska svampar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

slättlandet som i bergsbygden. Ur en liten samling af
långt skaftade, hjertlika blad höjer sig den enkla,
högst fotshöga stjelken, som ungefär vid sin midt
bär ett enda oskaftadt blad och i sin spets en
blomma, i hvilken de strålkantade honingsfjällen
med sin ljusgröna färg och de gula glandierna i
strålspetsarne angenämt framstå mot kronbladens
hvita botten. Parnassian blommar i Augusti och
September och fäster lätt uppmärksamheten genom de
stora, hvita punkter, hvarmed hennes blommor beströ
den sänka ängsmarken. I fjelltrakterna följer hon
turisten ända in på senhösten till betydlig höjd;
men älven hon ikläder sig här fjellflorans karakter,
stjelken blifver lägre, menj blomman snarare större
än mindre, än på låglandet.

Kasta vi ännu en sista blick på vår afbildning af
denna växt, så se vi i begge blommorna, huru några
ståndare trycka sin knapp mot pistillens märken,
under det att de öfriga, som redan förlorat honom,
hafva återvändt till det horisontala läget.

Mikroskopiska svampar.

Om Oktober månad äfven visar en ovanligt vänlig
uppsyn, så kunna vi likväl icke förgäta, att vi
hastigt gå den tid till mötes, då vi måste taga farväl
af de sista blommorna, och då träden skaka af sig den
brokiga höstdrägten. Vi se då med vemodiga känslor
den älskliga blomstergudinnan taga sitt afsked.

Men i detta sorgsna afsked tager botanisten ingen
del, ty för honom är det icke någon fullständig
skilsmessa, emedan han icke blött såsom menniska är
en vän till den brokiga växtverlden, utan emedan för
honom såsom forskare äfven på senhösten en stor mängd
växtformer finnas qvar, hvilka nästan utan undantag
undgå den okunniges blickar, då de antingen sakna
all framstående prydlighet, eller ock äro så små,
att det icke sällan fordras den starkaste förstoring,
för att upptäcka deras dolda skönhet.

De bland mina läsare, som äro i besittning af ett
mikroskop, torde genom följande meddelande och
dertill hörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free