- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
156

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikroskopiska svampar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

förhållanden inträffande fall, då vi stå inför den
alstrande naturens ABC. Den aldrig hvilande, djur
och växter skapande naturen utvecklar öfverallt sin
verksamhet, hon försummar icke ett enda tillfälle
att anbefalla de henne tillhöriga ämnena en lefvande
verksamhet, och vi veta ju redan förut, att hennes
’högra hand’, föreningen mellan syre, väte, kol
och qväfve, aldrig uraktlåter att i ofattligt rikt
vexlande sammansättning arbeta på formers alstrande
och formers öfvergifvande.

Med spetsen af en liten hvass knif bringa vi en
ytterst liten smula af detta spånens mögelluktande
öfverdrag under mikroskopet, hvars skarpaste lins
nu begagnas. I en vattendroppe utbreder sig den
lilla klumpen, som knappt hade ett sandkorns storlek,
mellan de två glasskifvorna till form af en liten ljus
sky. Genom mikroskopet se vi likväl, att den består
af en oräknelig mängd små, åt båda ändar spetsiga
spolar (*). Utom dessa se vi ingenting, ty vi hafva
just framför oss en rostsvamp af enklaste tänkbara
organisation. Han består uteslutande af sporer,
hvilka, såsom vi veta, utgöra de ofullkomligaste
eller kryptogama växternas frön, då deremot sporerna
hos något högre utbildade svampar sitta likasom
frukterna på träden fastade vid fina celltrådar, som
då utgöra den egentliga växten. Denna så lågt stående
svampform hör till de naken-sporigas grupp och heter
Gytnnosporium xylopliilum, emedan den alltid finnes
på ved.

Ehuru nästan lika enkel till sin organisation, visar
likväl denne, den vanliga knöl s vampen, Tubercularia
vulgaris (fig. 2, t), åtminstone något mera än en
nästan kropplös färg. Han bildar tvärtom på döda,
men ännu af bark omgifna qvistar temligen lifligt
rosenröda vårtor, hvilka uppstå under barken, och
efterhand genombryta denna och framträda i dagen. Här
består icke hela svampen, utan blott ett lager på
ytan, af sporer, såsom ett lodrätt tvärsnitt (*)
visar oss; sporerna sjelfva äro temligen lika de
förra, endast något mindre spetsiga åt ändarne (**).

Här hafva vi ett ännu någorlunda grönt blad af en
bladtågsart, Isuzula, på hvilket små, brunsvarta
streck kunna urskiljas (fig. 3, t visar ett litet
stycke af bladet). I dessa streck igenkänna vi det
kronsporiga påfället eller agnbranden, Puccinia
coronata, som oaktadt sitt mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free