- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
164

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjellväxterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den som icke sett det, kan knappt ana, hvilken prakt
hennes millioner rubinröda blommor vid ett annat
tillfälle kunna sprida öfver ett sådant ställe.

Men åtminstone den rostbruna och den nordiska alprosen
sällskapa alltid, den förra i alperna, den sednare i
de skandinaviska fjellen, med äkta fjellväxter i den
mening, som dessa nu skola uppfattas af mig. Det
ligger närmast till hands, att kalla de växter
för fjellväxter, hvilka på fjellen växa i närheten
af snögränsen. Men bland dessa finnas -några, som
äfven förekomma längre ned, ja till min förundran
har jag tillochmed funnit vår låglandsväxt Parnassia
palustris ännu under Faulhorns spets i sällskap med
äkta fjellväxter, med hvilka hon likväl derigenom hade
gjort sig jemnbördig, att hon förkortat sin spensliga
stjelk till en fjerdedel af dess vanliga längd, och
på honom prunkade nu den praktfulla, hvita blomman
rigtigt fjellväxtmessigt.

Redan af det föregående framgår, att litenhet,
dverglikhet utgör ett af de högre Cellväxternas
kännetecken. Detta kännetecken förstärkes ytterligare
på visst sätt derigenom, att de mest skiljaktiga arter
bland fjellväxterna, der de förekomma tillsammans,
pläga i storlek eller rättare höjd temligen noga
hålla samma mått, så att jemförelsen med sammet förr
passar in på de högst belägna fjellslätterna, än på
våra ängar. Likväl äro de ytor, som de öfverkläda,
allt för små, mången gång blott ett klippblock,
för att man dervid skulle kunna tänka på något matt-
eller ängs-artadt. Då en jemförelse kanske äfven i
detta fall är mest upplysande, kan man bäst jemföra
en sådan låg och tät växtbeklädnad på ett blocks
något kullriga, några få qvadratalnar vida yta med
en öfver blocket utbredd pels, så tätt tränga sig
de små örtstånden intill hvarandra.

Denna jemförelse grundar sig på ett andra kännetecken
hos Cellväxterna – naturligtvis blott de fleråriga
arterna, ty de ettåriga kunna ju icke hafva] det –,
och detta är deras rikedom på stammar och skott,
såsom vi finna af fig. 1. Derigenom vinner en ur fröet
uppspirad planta småningom allt större omfång och
utbildar sig slutligen till en fullkomligt cirkelrund,
svällande dyna, som rätt mycket liknar mossdynorna
på gamla, för väta utsatta hustak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free