Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En växtens metamorfos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
växtens metamorfos.
Många bland mina läsare torde hafva sig bekant,
att Göthe äfven på naturforskningens område har
skrifvit mycket, ja tillochmed här och der uppträdt
-grundläggande. Vid ’färg-läran’ och vid Växtens
metamorfos’ erinrar man sig lika lätt skaparen af
Faust, som man påminnes om honom vid betraktandet
af molnens former, hvilkas namn Howard på Göthes
ingifvelse har faststält och iuförtf i meteorologien.
Konsten, den antika konsten, var det som drog
den store skalden till snillrikt betraktande af
naturen. Då han på klippor i Italien fick se den
präktiga Acanthusväxten, förebilden till löfverket
på den korinthiske pelarens kapital, då uppspirade
med ens inom honem tanken på ’växtens metamorfos1,
s(Jm ban under årslångt arbete förberedde till en
vetenskapsgren. Det är betecknande for den tidens
pedantiska naturforskning, att herrar naturkunnige,
framför allt i Tyskland, under lång tid ingenting
tycktes veta om detta verk af en skald, emedan
de ansågo det för ett oberättigadt inbrott på
deras privilegierade område och för poetiskt
drömmen. Fransmannen Lorenz de Jussieu och änau mer
genevaren De Candolle måste först genom erkännande
å sin sida af Götes metamorfoslära tvinga de tyska
naturforskarna att uppmärksamma denna tyska idé. En
synd, som tyskarne än i dag låta komma sig till last.
Vi hafva nu allraförst att taga oss till vara
for en förvexling ? vi få icke förbise, att vår
öfverskrift heter Växtens’, icke ’växternas’
metamorfos. Denna lära har följaktligen intet att
göra med de förvandlingar i form eller allmänna
utvecklingsgrader, äfven kallade metamorfoser, hvilka
hvarje växt under sitt lif genomlöper, utan blott
med den olika utpregling i form, som begreppet blad
och axel i växtriket erfar.
Växtdelarnas mångfaldiga former låta alle sammans
hänföra sig till tvenne grundformer, så att säga
tvenne formbegrepp. Hvilka dessa kunna vara, är icke
svårt att finna, vare sig hos ett träd eller ett
nejlikstånd. De äro de på längden utdragna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
