Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgård, park och skog - Vild skog och skogsplantering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Mångenstädes gränsar, i en stads omedelbara närhet,
skogen i nästan snörrät linie till ängsmark. Denna
sammanställning af skog och äng frambringar
visserligen den imposanta verkan, som medföljer
det storartade, det i massa uppträdande, och som
i sig sjelf icke är oskön, men deri ligger tillika
något nedtryckande, som slutligen blifver outhärdligt
tröttande och enformigt. Om nu mångfald och omvexling
utgöra själen i landskapsför-skStaingskonsten,
så är nyssnämnde sammanställning af skog och äng
säkert förkastlig. Måtte man derför, i dylika fall,
omgestalta sin skog efter landskapsförsköningens
nutida fordringar, .d. v. s. genom afbrott i
gränslinjerna och enstaka träds eller trädgruppers
friställande, genom djupare, i mjuka våglinier
förda, uthugg-ningar i skogens kant upphäfva den
förutvarande enformiga och skarpa gränsen mellan
skogen och ängen. Detta är en pligt inot stadsboernas,
hos många ännu alltjemt slumrande, skönhets-sinne och
skulle mångenstädes erbjuda ett tillfälle att äfven
göra behörigt afseende på landskapsmålarens kraf,
der sådane lefva inom stadens murar.
Vildskog och skogsplantering.
Likasom menniskorna, visa äfven växterna i
sällskapandet med hvarandra sympatier och antipatier;
än sälla de sig tillsammans så, som lydde de
ordspråket ’lika barn leka bäst’, än åter söka de,
långt från sina anförvandter, oskyldas sällskap. Detta
har redan af gammalt grundlagt begreppet sällskapliga
växter. Ja, då man, isynnerhet efter Humboldts
föredöme, uppfattade växternas fredliga skara i
betydelsen af en jordytans befolkning i bredd med
djurbefolkningen, utbildade sig småningom läran
om växternas geografiska utbredning, i hvilken den
sociala sidan spelar sin roll. Icke slumpen eller
vindens och vattendragens nyck - hvilka föra fröna
än hit och än dit - är .det, som bestämmer växternas
plats. Här verkar, likasom i det menskliga samhället,
mägtiga krafters eller en mild inner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
