- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
245

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två vandringar ut i det fria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245

förtorkad, ty hon uppvärmes dagligen desto
mera, just derför att hon är mörk.

Men här visar likväl marken på ett ställe ännu i
dag en förborgad vattentillgång, hvarom några växter
vittna. Den fuktälskande alen bildar ett tätt snår,
med hvars spensliga telningar den vackra kåltisteln *
med sina blekgula blomkorgar och bleka blad täflar
i höjd. Resliga umbellatväxter äro här inblandade,
och hästhofsörtens ** jettestora blad gifva den
vackra, fritt utvecklade växtgruppen en konstnärligt
afslutande karakter. Sumpnäfvens *** blåröda blommor
och en fördröjd förgätmigej göra ett afbrott mot
de olika skiftningarna af grönska. Flerestä-des
återkommer en dylik behaglig oas på den vidsträckta
grönsaksslätten.

Vi komma nu åter till en by. Alla åbyggnaderna
vända åt oss sin baksida, framfor hvilken hvarje
hus ytterligare har en inhägnad trädgård. Mellan
oss och dem ligger bybäcken, full af smutsvatten,
ty han tjenar mest till afloppskanal för all
flytande Orenlighet från gårdarne. Vi följa bäcken åt
höger. Der han af en liten höjning på fältet tvingas
att kröka sig för långt tillbaka för oss, lemna vi
honom och stå knappt tio minuter sednare ånyo vid
ingången till en by.

Vi råkade just ankomma till byns norra ända och blicka
nu långt bort öfver den. Vidt och bredt sluta sig
sädesfält intill sädesfält. Fritt i sanning, fritt
är det, så långt vårt öga når; och vi ville ju ut. i
det fria! Vår önskan har blifvit uppfyld.

Nästan utan att veta eller vilja det träda vi in på -
bykrogen, såsom det i sanning icke just högpoetiska
namnet hos oss låter. I trädgården, der grästorfven
kämpar med de kala fläckarna, stå simpla bänkar och
bord, klädda i den åsnegråa fårg, som väder-och vind
målat. Ålderdom och solhetta hafva hos bräderna i
bordet åstadkommit ohjelpliga sprickor, så att muggen
med dufret öl står och vickar.

Här sitta vi och - se leende på hvarandra. Hvad skall
leendet betyda? Det ligger säkert en liten anstrykning
af hån öfver oss sjelfva der bakom.

* Cirsium oleraceum L. ** Tussilago
Farfara L.

*** Geranium palustre L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free