Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En resdag i södra Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
ter på bergen, små, forsande kustströmmar till
hafret. Kalkklippor utgöra såväl den vetenskaplige
som den torghandlande snack-samlarens förtjusning,
ty på dem finna snäckorna sitt byggnadsmaterial och
trifvas derför i riklig mängd i deras omgifning.
Så snart himmelen hade fullkomligt klarnat, hvilket
ganska snart inträffade, erinrade mig de heta
solstrålarne, att jag endast genom ett af Medelhafvets
smalaste ställen var skild från det midtöfver liggande
Afrika; och då jag med nödiga insam-lareredskap
hoppade ur Tartana’n, med Paco ond och vresig bakefter
mig, fann jag också snart både djur- och växtverld i
full öfverensstämmelse med klimatet. På den ljusgrå,
sparsamt beväxta kalkgrunden varseblef jag redan från
afstånd talrika, hvita punkter, och snart förmådde
min hand icke rymma de snäckor med krithvitt skal,
som här förekommo, tillhörande en art, hvilken
förut icke varit med säkerhet funnen på Europas
fastland. Det var blott en föga prydlig landsnäcka,
men min glädje var densamma, som om det hade varit
en ny, praktfull fjäril eller en kolibri. Jag
tillåter gerna dem af mina läsare och läsarinnor,
som’ icke hafva någon aning om detta slags glädje,
att le åt min försäkran, att jag genast^ kände mig
icke allenast gladt stämd, utan äfven återstäld från*
mitt kroppsliga illamående.
Men hvad skola väl mina läsarinnor säga derom, att jag
på samma ställe befolkade min till snäckförvarare
förnedrade portör med Stäcka, rödgula sniglar,
sådana som de ofta sett dem i fuktiga skogar krypa
öfver vägen, lemnande ett glänsande slemspår efter
sig? Först sednare igenkände jag i dessa ’otäcka djur’
en vetenskaplig skatt.
Då jag belastad med rikt byte återkom till min
Tartana, fann jag den gamle Kamon äfven upptagen af
en vetenskaplig sysselsättning. För att fördrifva
ledsnaden medan han väntade, hade han med sin
ofantliga Navaja afskurit och sönderklufvit en
dvergpalm, ty sådana bildade på alla sidor låga
busksnår. Han visade mig de prydliga fibrillnät,
i hvilka bladskaften u\-breda sig vid fastpunkten på
stammen, hvilken de liksom insvepa i ett flätverk af
fibriller. Detta var för Kamon ett af de ögonblick,
som så ofta förekomma hos hvarje icke alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
