Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En resdag i södra Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
kunde märkas. Nu fann jag här något dylikt. Alla
kring-stående buskar och dvergpalmernas bladskaft,
men framför allt stammar och grenar på en knappt mer
än fotshög buske, Wi-ihania frutescens, fann jag så
tätt fullsatta med snäckor, att jag aldrig i mitt lif
haft en beqvämare insamling. Jag afbröt några smärre
buskar och plockade sedan helt makligt i Tartana’n
snäckorna af dem. Men detta var svårare än man kunde
tro, ty snäckorna hade i det förtorkande solbaddet
medelst kalkkitt lufttätt klibbat fast sig vid barken,
och det så kraftigt, att många skal brusto sönder,
när de skulle lösgöras. Tyvärr var denna art blott den
i hela södra Europa allmänna rödläppiga Helix pisana,
och följaktligen mitt byte föga värderikt.
Nejdens utseende förändrade sig småningom. Vi färdades
nu öfver en vidsträckt, fullkomligt vågrät ^lätt
af lerblandad sand. Den begränsades, likasom förut,
till venster af taggiga bergsträckor och till höger
af det blåa hafvet, men dessa omgifningar trädde nu
allt längre från hvarandra.
Den spanska vägbyggnadskonsten, hvilken beflitar sig
om den högsta grad af återhållsamhet, utvecklade
på denna slätt en verksamhet, som satte mig
i förvåning. Man hade öfver slätten anlagt en
snörrät körväg; åtminstone tycktes han böra anses
såsom färdig, emedan jag endast vid yttersta
ändan fann några vägarbetare ännu sysselsatta med
densamma. Bergen vid slättens venstra gräns syntes
hafva förefallit vägbyggarne alltför aflägsna, att
derifrån hemta byggnadsmaterial. Men ännu vida mera
än af denna usla väganläggning, som sannolikt blott
skulle underlätta socker- och russintransporten
från Velez Malaga till Malaga, öfverraskades jag
af något annat.. När hos oss en ny väg eller en
jernbana anlägges, se vi ofta på ömse sidor derom
långa vedtrafvar, hoplagda af den skog, som för
vägens skull måst fållas. Här såg jag detsamma, men
veden var ingen vanlig ved, utan Cactus-ved, ved af
den s. k. indiska fikonväxten, Opuntia vulgartis,
som vi känna genom dverg-exemplar i våra växthus
eller fönster. Såsom utländsk botanist öfverraskades
jag i hög grad af denna ganska förlåtliga vandalism,
och jag skulle gerna åt hvarochen af mina kolleger i
hemlandet hafva velat medtaga ett vedträd för hans
samling eller dissektionsknif. Emellertid var det
knappt vedträd i samma mening som hos oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
