- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
330

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tron på under i naturföreteelserna, samt den förderfvade smaken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330

hvilka begge äro på det allranärmaste beslägtade, samt
för folkets förderfvade smak. Ja, det finnes knappt
ett annat fall, i hvilket detta ordspråks tillämpning
blifver i lika hög grad moraliskt nödvändig för
hvarochen enskild, ty hvarochen enskild har större
eller mindre andel i den skulden, att ännu alltjemnt
tron på under eger rum i jemnbredd med vår tids höga
bildning och vetande, att man oaktadt rikligt erbjuden
sund andlig spis, likväl begärligare griper efter
sötsaker och slisk. Hvarochen har andel i denna skuld,
emedan hvarochen är i stånd att deltaga i utbredandet
af kunskap och bildning. Men kunskap och bildning
utgöra ju det enda botemedlet emot undertrons och
vantrons ohyggliga sjukdom.

Naturforskarne äro här läkarne ex professo; men
tyvärr förtjena många bland dessa läkare att kallas
qvacksalfvare, ty de gifva icke det sjuka folket
det andliga botemedlet ’rent och oför-falskadt, utan
försätta det med allehanda häpnadsväckande tillsatser,
hvilka med hemliga trådar just så mycket kraftigare
qvarhålla den sjukdom, som de skulle bota. Jag
menar de författare, som, utan att sjelfva vara
naturforskare, kläda sin naturvetenskapliga vishet i
det underbaras fårger, Denna ’undrens literatur’, som
stundom tillochmed på titelbladet förkunnar sig sjelf
såsom ’sådan, gör i allmänhet hos det på under begifna
folket mycken lycka, ty de flesta menniskor vilja
heldre bringas i förvåning, än roas af sanningen, som
utesluter hvarje oklar tanke på något underbart. De
blifva derför mest lästa, hvilka fortfarande lägga
an på att kittla sina läsares andliga gom.

Detta, dels af vinningslystnad, del§ af begär
efter den om-dömeslösa mängdens bifall härrörande
förfaringssätt är lika så sorgligt som förkastligt,
ty det hämmar upplysningens fortgång, som i alla
fall har mångahanda mäktiga hinder att besegra,
och forderfvar allt mera folkets omdöme och smak.

En naturvetenskaplig skriftställare för folket bör
väl våga att högt och ärligt uttala, att han icke
vill egna sig åt detta fiskande efter välvilja,
samt att han alltid vill uppträda emot folkets gamla,
omhuldade, andliga skötesynder. Närvarande uppsats bör
tjena till ett exempel derpå, att han icke allenast
fullföljer uppgiften att rikta förståndet med kunskap,
utan att han äfven vill förunna känslans bildning
dess rätt. Men i hvardags-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free