Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst och natur - Tänken därpå!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
«
Men icke blott växtkännare borde landskaps-,
blomster-och fruktmålaren vara, utan den förstnämnde
måste ^Jven till en viss grad vara bekant med
förhållandena i växternas utbredning "samt med
geognosien.
Bergens geognostiska beskaffenhet, d. v. s. af
hvilka bergarter de bestå, utöfvar ett väsendtligt
inflytande på deras konturer och på de enskilda
klipp-partierna. Sättet hvarpå de förvittra,
deras uppträdande massformigt eller i lager eller i
oregelbundna block, äfvensom färgen, äro förhållanden
som icke tillhöra målarens godtycke, utan som hos
de särskilda bergarterna bero af bestämda lagar,
hvilka måste uppmärksammas. Det förhöjer betydligt
ett klipplandskaps värde, om den kunnige finner, att
å detsamma afseende blifvit fästadt vid nyssnämnda
förhållanden. Men just här målas ofta det brokigaste
virrvarr af godtyckliga klippdetaljer.
Tanken derpå!
På den snöhöljda landsvägen måste en fattig, af
köld darrande handtverksgesäll stiga §»t sidan i den
djupa knarrande snön för att lemna rum åt en släde,
hvars bjellror han sedan några minuter med hastigt
tilltagande tydlighet hade hört bakom sig. Den lätta
släden flög med pilens hastighet förbi gesällen, som
derpå, icke utan en bitter jemförelse med sitt eget,
så ofantligt mycket besvärligare sätt att färdas,
åter trädde in på den spegelklara körbanan, för att
mödosamt sträfva vidare. Knappt en minut sednare höll
släden stilla, och en klar fruntimmersröst ropade
tillbaka: «Hallåh, vandringsman, skynda er hit!»
Den tillropade skyndade att hörsamma kallelsen,
ehuru det hvarken på den hala körbanan eller i den
lösa snön gick lätt att springa; men armodet är alltid
tjgnstvilligt, och handtverksgesällen trodde, att man
i släden på något sätt behöfde hans hjelp. Han blef
derför så mycket angenämare Öfverraskad, då samma
vänliga stämma inbjöd honom att sitta upp bakpå,
hvilket han med ett «tack vackert» icke lät säga sig
två gånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
