Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtbörderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
Utan att vidare uppehålla oss vid det snart årsgamla
barnets i mångfald och uttrycksfullhet tilltagande
åtbörder, hvilkas uppmärksamma iakttagande måste
bereda mödrarne mycken glädje, vilja vi erinra oss
om hvad vi alla tusentals gånger sett, men kanske
nog litet uppmärksammat, nämligen de ungefar tre-
till sexåriga barnens gester, i hvilka gossar och
flickor visa en anmärkningsvärd olikhet. I flickornas
åtbörder framträda i allmänhet mera lätthet och behag,
hos gossarne äro åter liflighet och beslutsamhet
förherrskande, och denna gesternas af olika kön
beroende grundton genomtränger äfven de åtbörder,
som stå i v inre samband ined sjelfva arten af det
ämne, som just mellan dem afhandlas.
Man får en lärorik inblick i motsatsen mellan goss-
och flicknaturen, om man, t. ex. vid någon liten
tvist mellan ett blandadt leksällskap, från något
afstånd betraktar de med hvarandra underhandlande
gossarnes och flickornas åtbörder. De sednare sluta
sig vanligen likasom till ömsesidigt skydd tätt
intill hvarandra, och deras rörelser förråda ett
ined uppmärksamhet paradt fint afböjande, hvaremot
de framträngande gossarne mera utmärkas af en viss
sjelfständighet, hvars och ens enskilda personlighet
gör sig mera gällande. De åtbörder, som derunder å
ömse sidor blifva synbara, äro högst karakteristiska,
och utan att höra ett enda ord af hvad som säges,
kunna vi merendels temligen säkert sluta oss till det
ungefärliga innehållet af ordvexlingen ocli äfven till
de små stridstupparnes naturell och temperament. Här
vågar sig en liten flicka med käckhet ett steg
fram ur hopen och med framböjd öfverkropp, samt
bekräftande hvart och ett af sina ord med en nick på
hufvudet, förer hon sitt partis talan, under det att
i bakgrunden en annan mera försagd, men i tankarne
lika ifrig, oupphörligt i rörelse hoppar och fröjdar
sig åt det kurage och den talförhet, som den första
utvecklar, en tredje deremot med framsträckt hand
hviskar något till en fjerde och stöter på henne,
för att förmå henne att blifva en mera behjertad tolk,
än hon sjelf är, af sin åsigt om saken. På gossarnes
sida gifver den försagdare i bakgrunden luft åt sin
inre ifver, som han ej annorledes vågar uttrycka,
på det sätt, att han gör en mängd narraktiga åtbörder
och med upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
