Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Papperet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att lin- och bomullstrådarnes föregående förarbetning
till spanad och dennas vidare användning till
vålnader äro nödvändiga förberedande åtgärder i
och för pappersfabrikationen. Denna de nämnda
begge växttrådarnes bearbetning till spånad –
hvilket egentligen icke är nödigt med de redan i sig
sjelfva rena bomullstrådarne – afskiljer från den
långsträckta växtcellen alla öfriga, korta celler,
hvilka naturligtvis just i anseende till denna sin
korthet icke kunna bidraga något till papperets
hållfasthet, ehuru de i hufvudsak bestå af samma
ämne som de långsträckta. Det är derför sjelfklart,
att de lumpsurrogat måste vara de brukbaraste, som
företrädesvis bestå af långsträckta växtceller och
således på en gång ega böjlighet och styrka.
I den nyssnämnda uppsatsen af Krieg uppräknas en
mängd lumpsurrogat, på hvilkas begagnande man i
England och Frankrike i nyare tider tagit patent,
t. ex. tistlar, vass, humle, aloe, pisangblad,
trådarne i dvergpalmens bladslida o. s. v. Men alla
dessa förslag strandade nästan utan undantag på dessa
surrogats alltför höga pris, emedan de förekomma i nog
liten mängd. Men tvenne växter, med hvilka detta icke
är händelsen, äro i den nämnda uppsatsen utelemnade,
hvarför jag här vill fasta uppmärksamheten på
desamma. De äro den s. k. amerikanska aloe’n (Agave
americana) och Espartogräset (Macrochloa
tenacissima), som begge i stor mängd växa vilda i
södra Europa, det sednare likväl blott i en del af
Spanien, och till en del just på sådana ställen,
som icke kunna begagnas till odling af andra växter.
Begge dessa växters blad äro utomordentligt rika på
fibrer, som i godhet sannolikt äro föga eller icke
underlägsna linets, och säkert vida öfverträffa
bomullsfibrerna i styrka.
Agavebladen kunna hastigare än några andra växtämnen
förvandlas till brukbar spanad. Det vär bokstafligen
sant, att jag i Venia de Albatera i Spanien
en gång lät laga en afsliten vagnslina med ett
Pitatåg, som knappt en timma förut hade växt såsom
grönskande och lefvande blad bredvid Venta’n.
(Pita är spanska namnet på denna ännu alltför litet
värderade växt.) Det behöfver väl knappt bevisas,
att ett trådämne, som gifver starka tåg, äfven bör
duga till starkt papper, helst om detsamma derjemte
i glans och finhet står fega eller intet efter
Rossmässler.
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
