Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leipzigermessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
javelerarnes från Pforzheim, Hanau och Paris
proflager, hvilka finnas i rum på hotellen, för
att betrakta i hvilken storartad skala industrien
förstår att göra sig till godo en naturvetenskapens
upptäckt. Jag menar galvanoplastiken, som nästan helt
och hållet fråntagit menniskohanden befattningen
med förgyllning och försilfring. Likaledes
skulle vi hos bronsvaruhandlarne erfara, att
nyssnämnda hemlighetsfulla förlopp äfven täflar med
metallgjutningen; ty vi skulle hos dem få lära känna
statyetter, medaljonger och andra konstföremål af
metall, hvilkas form ända tills helt nyligen endast
den smälta metallen kunde antaga, såsom underverk
åstadkomna af den galvaniska strömmens gång genom
metallsaltlösningar.
Här komma vi till en bod, ur hvilken icke metaller
stråla oss till mötes, men väl en annan stenrikets
produkt, den i underbart många former och färger
vexlande kiselsyran. Detta namn kommer oss icke nu
längre att studsa, ty vi veta ju, att agat, onyx,
kalcedon såväl som qvarts, bergkristall och flinta
utgöra en förening af kisel och syre, samt äro en syra
i kemisk mening. Många af mina läsare torde långt
för detta veta, att Oberstein och Idar jemte några
andra ställen i det lilla Oldenburgska furstendömet
Birkenfeld redan af gammalt äro berömda för sina
agatsliperier, och att man, såsom redan Plinius hade
sig bekant, förmår färga de hårda stenarne. Låtom
oss gå ännu ett par steg till Obersteinarnes öppna
salustånd. Der träffa vi kanske på några genomskurna
ge o d er. Så kallar nämligen vetenskapen de
märkvärdiga agatmandlarne, som finnas liksom inbakade
i metafyr och andra basaltartade stenar, likt mandlar
i pepparkakor. Huru präktigt brytes icke ljuset af
bergkristallen, som vi här se förarbetad till ett
fingerslångt pitschaft. Nästan misstroget fråga vi,
om det icke kanske är glas. Vi glömde nämligen, att
man finner bergkristaller af centnersvigt, ehuru de
vid sådan storlek icke äro fullkomligt glasklara.
För den bland oss, som är tillräckligt gammal
och alltid varit van att blicka omkring sig med
uppmärksamhet, visar sig i dessa agatarbeten från
Oberstein likasom nästan öfverallt i tusen slags
vafor en glädjande företeelse: betydliga framsteg i
formernas och färgsammanställningens smakfullhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
