- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
399

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leipzigermessan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

399

slöjdskickliga som tappra händer hopväfda till
prydliga mattor. Ligger det icke en väckelse till
allvarliga tankar deri, att man, för vinnande af
fläthalm till dyrbara grannlåter, slösande utsår
de närande hvetekornen med fulla händer, på det att
stråna måtte uppväxa förkrympta och fina - under det
att tusenden hungra?

I det här Berlinerståndet beundra vi kautschukens
underbara elasticitet lika mycket i dess talrika
användningar som i dess styrka. Hundratals nyttiga
och till en del numera oumbärliga saker se vi
tillverkade af detta ämne, och den ’verlds-berömde
kautschukmannen’ i Renz’s cirkus utgör genom sitt namn
ett högljudt erkännande af detta ämnes stora värde.

Huru fädernejorden här och der aflockar
industrien dess särskilda blommor, vittna Böhmens
granatarbeten, Neapels lava-smycken, Vestpreussens
bernstenskedjor. Denna tanke skänker ett särskildt
intresse åt vår promenad, ty den gifver oss i viss mån
bevis på menniskans beroende af hennes omgifning. Här
lära vi i sammanhang dermed, att det är Genua och
Livorno, hvilka nästan uteslutande bearbeta det
närbelägna tyrrheniska hafvets ädla koraller.

Hafvens Leviathan, den icke ens af något Zimmermanskt
’Urverldens under’ någonsin i storlek öfverträffade
hvalen, har måst lemna sina märkvärdiga barder,
i hvilkas vanliga benämning fiskben hvarken ordet
fisk eller ben är rigtigt, till lungförstö-rande
snörlif, under det att stålet, på detta område hans
medtäflare, måst beqväma sig att, utom sina liar och
saxar och tusentals andra oumbärliga saker, tjena till
utspännande af den högst öfverflödiga krinolinen,
som om- och missbildar damerna, allt efter råd och
lägenhet, till knapphändigt eller rikt veefcbeprydda
kringvandrande smörfastager.

Må vi för denna brist på smak hålla oss skadeslösa
hos de böhmiska glasfabrikerna, hvilka utmärkt väl
förstå att .draga nytta af sin verkmästare kemien
och äfven i afseende på . formen skrida raskt framåt,
om också den forntida gläsfabrika-tionens höjdpunkt
ännu -på länge icke kan uppnås. Hvari kan väl skälet
härtill ligga? Säkert åtminstone icke deruti allena,
att härvidlag ’proberandet’, som här mera än annars
’går fram-

4 vJ»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free