Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humboldt-föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ - ’ . -. >, .* ’K v- -.’.’. ’/-, >.
l:^’–-’f’ .::?:-.’-:–lV >’." V^^S^-^W
.’_ ; : - . l . ’ ’ ’ >/. . ^
’- .". ’^^r^*-*^t£->a^Cvvi
v’ ’ -
’- . ’ ’ -f
414 ’
,
efter. Namnet Humboldt vare det band, som
sammanhåller oss i denna vår sträfvan.
De ’naturforskarsällskap’, med hvilka Tyskland,
likasom Europas och hela den bildade verldens öfriga
stater, är välsignadt, bekymra sig tyvärr föga
eller intet om folket; ja, till- -ochmed det stora,
af Oken år 1822 stiftade, vandrande sällskapet,
’tyska naturforskarnes och läkarnes församling’,
som , ( hvarje år sammanträder, har förblifvit
temligen betydelselöst för folket. Häri ligger
likväl ingen förebråelse, ty det tillhör icke
deras syftemål, att verka på folket annat än på
sin höjd såsom en väckelse till ett föredöme. Mig
sjelf skulle det också allraminst passa att uttala
en förebråelse, då just jag haft tillfälle att
öfvertyga mig derom, huru mycket deltagarne i dylika
församlingar erkänna hela folkets berättigande
till delaktighet i naturvetenskapliga insigter. År
1852 vågade jag, vid tyska naturforskarnes oph
läkarnes 29:de möte, som då egde rum i Wiesbaden,
att i den tredje (sista) allmänna sessionen uttala
hvilken förpligtelse de hade, att genom inrättande af
föreningar och fosterländska naturaliesamlingar göra
naturvetenskaperna tillgängliga för folket. Att jag
dermed icke begått något vågstycke, visade mig det
lifliga bifall, som den gången beledsa-ga4e mina ord.
Skulle jag då nu utföra ett vågstycke, när jag vänder
mig till folket sjelf och till dess, midt ibland det
och således nära det stående vänner?
Om syftet i sådana naturvetenskapliga folkföreningars
sträfvan i sig sjelf är klart och bestämdt, så måste
äfven tidpunkr ten vara bestämd, om icke mina ord
skola ljuda förgäfves.
Tidpunkten är den 14 September innevarande år,
den dag, < som vi alla med glad förhoppning
emotsågo, ty på den skulle Humboldt fullända sitt
nittionde lefnadsår. Han är nu död, och den dagen
blifver nu för oss en sorgedag.
Det står likväl i vår makt att förbyta den i en
festdag, en dag af glädje.
Den U Sept. 1859 blifve den dag, på hvilken öfverallt
i Tyskland, så långt som rösten ’ur hemmet’ förnimmes,
Hum-b o Id t fö re ning ar såsom vår store landsmans
åminnelsefest fira deras stiftelsedag. Vi hedra hans
minne, då vi sjelfva fortsätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
