Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akter rörande judarnas rättsliga ställning i Sverige - Tillägg I. Ändringar och tolkningar av, resp. tillägg till, ovan återgivna lagar och författningar - Tillägg II. Grundlagsbestämmelser rörande judar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordning, § 19, lyder: "Hwad angår mosaiska trosbekännare, sker genom denna
författning ej annan ändring i hwad hitintills warit stadgadt än att, om
lys-ning till äktenskap, som ingås mellan sådan trosbekännare och medlem af
swenska kyrkan eller annat främmande trossamfund, så ock emellan dem,
hwilka bägge tillhöra mosaiska trosbekännelsen, äfwensom i fråga om den
troslära, hvari barn af dylikt äktenskap bör uppfostras, skall gälla hwad i
4 och 6 §§ här ofwan sägs.”
Förordningen av den 20 jan. 1863 ang. giftermål mellan kristen ocli mosaisk
irosbekännare ändrades, resp. kompletterades genom förordningen av den
31 okt. 1873 ang. främmande trosbekännare och deras religionsövning (jfr
närmaste ovannämnda citat), vilken förordnings § 6 enligt lagen av den 14 juni
1917 fick följande lydelse:
”Barn av äkta makar, som vid barnets födelse äro medlemmar av samma
främmande trossamfund, må i dess lära uppfostras. Äro föräldrarna vid
bar-nets födelse medlemmar av skilda främmande trossamfund, äge fadern
be-stämma, i vilketdera samfundets lära barnet skall uppfostras. Tillhör endera
sådant trossamfund och den andra svenska kyrkan, då skall barnet i
evange-liskt lutherska läran uppfostras. Har emellan makarna träffats avtal om deras
barns uppfostran i evangeliskt lutherska läran eller främmande troslära, som
en av makarna bekänner, vare sådant avtal gällande, såframt det blivit före
äktenskapets ingående skriftligen upprättat och för vigselförrättaren
upp-visat”. 1863 års förordning ändrades vidare genom lagen av den 6 nov. 1908
om äktenskaps ingående, och båda författningarna upphävdes genom lagen
av den 12 nov. 1915 om införande av ny äktenskapslag, som i sin tur
er-sattes av giftermålsbalken den 11 juni 1920. — Den omständigheten, att den
ena av makarna är mosaisk trosbekännare, befriade icke statskyrkopräst från
skyldigheten att giva denna erforderlig varning för oenighet i äktenskap.
Regeringsrättens utslag 20 jan. 1911.1
Lagen av den 16 okt. 1908 ang. ändrad lydelse av § 1 i förordningen av
den 30 juni 1838. Mosaiska trosbekännare äga att vid taxering för
inkomst-och förmögenhetsskatt göra avdrag för sina till mosaiska församlingen crlagda
utskylder. Regeringsrättens utslag 26 jan. 1917.“
Kungl. resolutionen av den 20 aug. 1909 ang. mosaisk församlings
präster-skaps rätt att förrätta vigsel. Enligt lagen av den 12 nov. 1915 äga främmande
trosbekännare, som tillhöra främmande trossamfund, liksom övriga
medbor-gare rätt att välja mellan kyrklig och borgerlig vigsel.
TILLÄGG II.
GRUNDLAGSBESTÄMMELSER RÖRANDE JUDAR.
1809 års regeringsform § 4.
(Ursprunglig lydelse.* Senare företagna ändringar röra ej judarnas ställning.)
’ Regeringsrättens årsbok 1911, n:r 9.
־ Regeringsrättens årsbok 1917, n:r 7.
* P. Fahlbeck, Regeringsformen i historisk belysning sid. 41. Stockholm 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
