Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Hemligt och särskildt.)
Mylord. Stockholm den 9 april 1812.
Under mitt första samtal med M. Engeström underrättade
mig denne att jag med all säkerhet kunde påräkna att blifva
förestäld för kronprinsen före hans afresa till Örebro, men att
jag deremot för närvarande icke kunde blifva presenterad för
konungen. Härpå var jag fullkomligt beredd, och kunde
visserligen heller icke vänta något annat under de nu rådande
förhållandena.
När jag på aftonen samma dag begaf mig till kabinettets
lokal i slottet, berättade mig baron Engeström, utan att förut
hafva underrättat mig om hvad afsigten var, att han skulle föra
mig till kronprinsens rum och föreställa mig för h. k. h., och
afbröts också för detta ändamul den konferens, om hvilken jag
haft äran att meddela ers välborenhet i förra delen af min
depesch n:o 2. De båda ministrarna, baron Engeström och baron
Wetterstedt förde mig genom slottets enskilda trappuppgång till
prinsens våning.
Efter de första frågorna rörande min resa öfvergick
prinsen genast till att tala om ändamålet med min beskickning; han
bad mig uttala mig derom öppet, de bonne foi; h. m:ts regering
kunde vara öfvertygad om att han skulle tala på samma sätt;
prisade i de kraftigaste ordalag den ståndaktighet England visat,
och han var viss om att Sverige också skulle visa sig mäktigt af
ståndaktighet, den första af alla dygder i tider sådana som den
närvarande.
Han visste (sade han) och fann det helt naturligt, att man
för halftannat år sedan misstänkte, att hän kommit till
Sverige-genom Napoleons inflytande och för att tjena såsom dennes
vasall; detta hade aldrig varit förhållandet och han skulle aldrig
hafva samtyckt att komma hit på sådana vilkor; han hade aldrig
varit Napoleons vasall, då han tjenade under dennes befäl; han
hade varit general-major redan när Bonaparte var å la mamellc
(som prinsen uttryckte sig), fast den senare trodde att allt och
alla skulle rätta sig efter honom; hvad honom (prinsen) angick
hade han med sitt eget svärd och ingalunda genom någon
Napoleons gunst blifvit hvad han var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
