Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Hemligt och särskildt.)
Mylord. Karlslund nära Örebro den 16 april 1812.
Sedan jag i går eftermiddag tillbragt fyra eller fem timmar
med de svenska underhandlarne, förde mig baron Engeström
omkring kl. 8 till kronprinsens rum och ännu en gång hade jag ett
långt samtal med denne i den nämde ministerns närvaro.
Efter att hafva lyckönskat mig till sakernas närvarande läge
på gränsen af Portugal och uttalat sin oro för en blifvande
drab-ning der, hviken, om den finge en olycklig utgång, skulle i
närvarande stund komma att göra de allierade stort afbräck,
frågade han mig om jag var en accord med baron Engeström
rörande ämnet för våra underhandlingar. Jag svarade att så långt
ifrån att vi ännu skulle kommit öfverens, hade jag icke
bemyndigande att ens tala, och vågade knapt att tänka på något,
som gick så långt ut öfver hvad jag fått mig förelagdt att
öfver-enskomma om.
Han förklarade att det skulle vara ytterst sorgligt om i en
stund sådan som den närvarande, då utsigterna till att kunna
helt förändra ställningen i Europa mot Frankrike voro
gynsam-mare än någonsin, detta tillfälle skulle gå förloradt i följd af
otillräcklig uppmuntran från vår sida. För någon tid sedan, sade
han, hade han tillrådt konungen af Preussen att samla hela sin
armé under vallarne af Golberg, och hade han gjort detta och
på det sättet bundit fiendens händer, skulle Bonaparte aldrig vågat
att skicka fram sina trupper, utan blifvit tvingad att underhandla
med konungen och skulle sannolikt äfven hafva respekterat hans
besittningar. Han visste att konungen af Preussen nu ångrade
att han icke följt hans råd. På samma sått hade han också
rådt kejsar Alexander att marschera framåt på det preussiska
området och förena sig med preussiska hären; men kejsaren hade
hållits tillbaka af sin omgifnings försagda råd, och han hade nu
ur allra bästa källa erfarit att kejsaren ångrade att icke hafva
tagit hänsyn till hans råd. De ryska och preussiska härarne
skulle nu, sade han, kunnat stå i hjertat af Tyskland och nästan
vid stränderna af Rhein. Ers välborenhet torde sjelf utan något
påpekande från min sida kunna se hvaråt kronprinsen syftade
härmed, för den händelse nämligen att ett tillfälle sådant som
det hår erbjöds försummades af England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
