Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likhet komma att medföra många pröfningar för detta lands
befolkning. Den riksdag, som sammanträdde i förliden april månad,
utgjordes af 140 ledamöter; och det är ett obestridligt faktum
att af detta antal 80 voro danskar, och icke blott danskar utan
danske officerare, anstälde i hans danska majestäts tjenst. Det
är ett väl bekant förhållande att efter afslutandet af freden mellan
de allierade makterna och Danmark, det sist nämnda landets
konung utfärdade en proklamation, hvari han kungjorde att alla
officerare som det önskade, fingo inträda i främmande makters
tjenst. Detta var endast afsedt att gifva danske officerare en
förevändning för att inträda i norsk tjenst, sedan ju Norge efter
fredsslutet mellan de allierade och Danmark var att betrakta
såsom en främmande makt i förhållande till Danmark. En stor
mängd danske officerare begåfvo sig i följd häraf öfver till Norge
och flertalet af dessa officerare hade säte i riksdagen sistlidna
april månad, icke kallade dertill af någon stad, köping eller
lands-krets, utan dit befalta af prins Kristian, så att riksdagen hade
mera tycke af ett godtyckligt sammansatt stort och allmänt råd
än af en fri och oberoende representation för hela folket. Det
förefaller också egendomligt, och jag tror att det saknar
motstycke, att armén var representerad i denna riksdag, i det
nämligen en eller två officerare från hvarje regemente i Norge
representerade sina respektiva regementen. Man finner att antalet af
krigsmakten till lands och vatten tillhörande officerare vid denna
riksdag voro vida talrikare än dess civile ledamöter.
Af åtskilliga omständigheter och fakta framgår också
tydligen att hela revolutionen endast -var ett försök å danska
regeringens sida alt undvika Norges öfverlemnande till Sverige. Enligt
det senaste fredsslutet hade norrmännen bort lösas från deras
förbindelser till konungen af Danmark och sålunda upphöra att
betraktas såsom denne monarks undersåtare, men i trots häraf
höra vi nu, att de norska trupperna ännu i dag icke blifvit lösta
från sin trohetsed. Man finner lätt att prins Kristian, då han
endast antagit titeln af prins-regent, handlar i hemligt förstånd
med konungen af Danmark, ty om norrmännen äro benägne att
hålla fast vid den monarkiska styrelseformen, hvarför välja de
då icke prins Kristian till konung? Såsom prins-regent måste han
nämligen alltid betraktas såsom handhafvande landet och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
